tag:blogger.com,1999:blog-26446566218020014322024-03-20T08:09:11.949-07:00 WOORDE WAT WEEG Joan Hambidge Unknownnoreply@blogger.comBlogger1362125tag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-17500743575869204302024-03-12T00:52:00.000-07:002024-03-12T00:52:00.236-07:00Resensie | Alwyn Roux - Weerskyn | 2024<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg45fo0I1hCt4QhqZL1eQh1NA7efRd_B1aTBH8e22_NTz1SCV8vWL3zHOORgtJnXEzW3ucUUKaJDd64HcGuZFPCAAWi1SlYVSKEPLu8JM4GfHbvuQY4lCwQBr-VBcwSURCL0LYbQUCK5aCffvhIui-hznJYtA5sKDNggq8v72c7jhCg-x-wDv3BI_qeP6w/s882/Weerskyn.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="882" data-original-width="563" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg45fo0I1hCt4QhqZL1eQh1NA7efRd_B1aTBH8e22_NTz1SCV8vWL3zHOORgtJnXEzW3ucUUKaJDd64HcGuZFPCAAWi1SlYVSKEPLu8JM4GfHbvuQY4lCwQBr-VBcwSURCL0LYbQUCK5aCffvhIui-hznJYtA5sKDNggq8v72c7jhCg-x-wDv3BI_qeP6w/w255-h400/Weerskyn.JPG" width="255" /></a></div>Alwyn Roux - Weerskyn. Protea, 2024. ISBN: 978-1-4853-1543-8<p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"><br /></span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Gedigte as trekkervoëls<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Alwyn Roux doseer literatuurwetenskap en kreatiewe skryfwerk aan Unisa.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Vir sy boeiende MA-verhandeling oor Marlene van Niekerk en Adriaan van Zyl se romanteks Memorandum: ʼn verhaal met skilderye (2006) ontvang hy die gesogte Marius Jooste-medalje vir die beste MA-verhandeling in Afrikaans in 2009.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Sy doktorsgraad in 2015 handel oor die latere poësie van Breyten Breytenbach en Lucebert vanuit ʼn landskapfenomenologiese perspektief. Beide digters is ook kunstenaars. Lucebert (1924 – 1994) is veral bekend vir die reël: Alles van waarde is weerloos”, wat vele digters in Afrikaans al tot satwordens herhaal het.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Hierdie reël was selfs in Rotterdam op ‘n versekeringsmaatskappy op ‘n gebou (wat in neon flikker) geplaas in die tagtigerjare, wat opnuut bewys hoe gedigte reis. Vandag staan dit op drie ander geboue in die omgewing. Lucebert is ‘n figuratief-ekspressionistiese kunstenaar en Breytenbach se kuns (en gedigte) werk met drome en surrealistiese beelde. Beide word aangespreek in gedigte hier.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Tans is Alwyn Roux besig met ʼn postdoktorale navorsingsprojek onder die mentorskap van professor Yves T’Sjoen aan die Universiteit Gent. Daar word gefokus op Breytenbach se “om Afrika te verbeel”-projek. Hy is saam met T’Sjoen ‘n belangrike brugbouer tussen hier en die Lae Lande. Dit is alles tersaaklike aspekte om sy digkuns beter te begryp: gesprekke tussen tale en kulture én die digkuns wat altyd direk of indirek verwys na ander gedigte. Hier is dan ‘n digter met ‘n intellektuele belangstelling wat nie skroom om sy intertekste vir ons te gee nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Die sterk debuut van Alwyn Roux heet Weerskyn. Die kwessie van weerklank (weerklink/ weerskyn/ terugkaats / verskyn) kom hier aan bod in verskillende gedaantes soos “in weerklank van drome en verlange” in die gedig “Teken” (9).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">“‘n Vreemdeling se graf” (10) gee ‘n weer nuwe blik op die dood en aftakeling.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Vele verinheemsings van gedigte (soos Robert Hass se “After the winds” wat hier “Om die gode te verleer” word (15) en Less Murray se “Two dogs” word ‘n genoeglike “Twee honde” (18). Hier aktiveer hy Lawrence Venuti, die vertaalkundige se siening, dat die vertaler die vertaling kan wegstuur óf huis toe kan bring. Die keuse van verinheemsing is opvallend by Roux. ‘n Vertaling gee immers ‘n nuwe lewe aan die oorspronklike vers in ‘n nuwe gedaante: ‘n weerskyn.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Herdigtings van byvoorbeeld Edward Thomas met kopknikke na Van Wyk Louw Louw, Opperman en Lucebert gee mooi besinnings vir die leser oor die digkuns as ‘n voortdurende gespreksvoering. Czesław Miłosz is eweneens hier aanwesig met ‘n wrang politieke ondertoon verplaas na ons land. Louise Glück en Theodore Roethke word ingebed; nes Breytenbach en Van Ostaijen. ‘n Kind word aan die slaap gesus op die maat van Ostaijen. Versreëls spoel soos golwe oor die strand (76).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Die beeldvers (of portretvers) oor die vader (“Saalopening”, 27) is aangrypend; toe die kind nog onbevange na die vader as ‘n held kon kyk. In “Doodsberigte”(28) het hierdie selfde pa, wat altyd doodsberigte oorgedra het van ander se dood, nou finaal vertrek. Nou verneem dit leser dit in ‘n pynlik gedig-as-doodsberig. Die vader het gesterf, maar inmiddels versorg die digter self ‘n kind in ‘n weerskyn. En dis wat hierdie gedigte so interessant maak: die spel tussen portretvers, lykdig en reisvers.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">“My pa se handskrif in beweging oor die vou / en reuk van ou blaaie” wys op die band tussen digter en vader wat verplaas word na die vele digterlike vaderdigters in hierdie bundel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Hier is seksuele herinneringe van ‘n jong mens (“Kelp”, 34) met pront, eerlike verse oor masturbasie vanuit ‘n hetero-perspektief. Dalk ‘n soort aweregse gesprek met Elisabeth Eybers se “Jong seun”? Ons vind in hierdie bundel lykdigte, haikoes, ‘n pantoen, reis- of landskapverse, binokulêre verse, ‘n cinquain, ‘n villanelle en ekfrasis wat daarop dui dat die digter ‘n bedrewe vakman is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">‘n Klein liefdesvers lui soos volg:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">chanson<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">skink woorde, lief, uit die bokaal,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">dat ons mekaar besing in taal<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">geïsoleer, verskans teen nood,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">sing ons van laafnis, atonaal (57)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Verwysings na Jacques Lacan, Deleuze & Guattari, Heidegger, onder meer, gee ‘n filosofiese raam vir die leser. Dus emosie teenoor filosofiese besinning.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b>Monet se huis</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia; font-size: x-small;">’n vrye vertaling van Deleuze en Guattari (1994)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Monet se huis<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">is eindeloos omsoom<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">deur die strydkrag<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">van ’n onbeheerste tuin,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">’n kosmos rose. (59)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Voëlbeelde dui op beweging en transformasie hier. En waarom soveel honde? Dalk ‘n gesprek met Alfred Schaffer?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">So klink ‘n sentrale vers:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b>Weerskyn</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Die dag toe die water stil en heimlik vermom as spieël<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">weerkaats het, vanuit die oog wat lank nie knip nie;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">’n digterspen wat eendag lank geskryf en trekkervoëls<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">as skrif versin het soos hand en hart die skets tot vers<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">gebring het, vermoedelik geïnspireer in weerskyn<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">van die skemerlig en rede.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Buitekant gesit al kykende na ’n speelse bries<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">met denne as geleidster; noudat die water ophou roer het<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">en die dag vermom en verdwyn. Dit wat soos digters om sinne<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">speur na waarheid en digter sluit. Wat bly oor van beelde<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">in weerkaatsing? Ek sit die skryfboek weg en kyk<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">hoe wolke kennelik as wolke oor die breë rivier<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">beweeg. (88)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">‘n Digkuns wat beskryf kan word as polifonies of meerstemmig. Inderdaad: wát bly oor van beelde in ‘n weerkaatsing? “Onsigbare stad – Fedora” (45), een van Italo Calvino se “Invisible Cities”, beskryf dit uitstekend. Dit is immers die stad van begeerte en wanneer iets gekonstrueer word, is dit nooit dieselfde as die werklike ervaring nie. Daar is eweneens talle verwysings na argitektoniese strukture.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">In navolging van Jacques Lacan skryf die digter “Ek dink waar ek nie is nie, dus is ek waar ek nie dink nie” / “I think where I am not, therefore, I am where I do not think” wat opnuut bewys dat die digkuns ‘n paradoksale ding van weerkaatsing of dalk ‘n afdruk is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Hier en daar kon ‘n gedig dalk langer gewees het (soos ‘n vers oor Heidegger of die “onrus”-reeks of “besonne”), maar in die geheel ‘n genoeglike debuut. Dromende denke, soos T.T. Cloete dit benoem het.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Moenie kwel nie: die geleerdheid staan nie in die pad van die emosionele register nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b>nomade</b><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">om ruimte te verbeel<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">behels die buitelyne te bedink<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">van ’n denkbeeldige struktuur<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">op bodemlose grond<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">(’n tentpen tussen sterre ingeslaan) </span><span style="font-family: georgia;">(52)</span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Hierdie leser was opnuut bewus van die enorme bloeityd tans binne die Afrikaanse digkuns met vele stemme, teenstemme en diskoerse.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge is ‘n Genoot en Senior navorser aan die UK. Haar jongste roman heet Stasies (Protea).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-106611442812754392024-03-12T00:24:00.000-07:002024-03-12T00:27:34.579-07:00Rubriek | Joan Hambidge - Joslin: ‘Waar reg en verkeerd nie meer bestaan nie’<p><i style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"></i></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><i style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjalRCB7UdGCgBVCTBgYx4NfWOCqcjCwMJ3-9qmtofrbEI-juUWXLe61R_pKIC8XQ3p-3HXS4bLw_06zizZ761SpY6X6z6CPLuGLId2-N2r642MrqbDfZX1QHCcAzzCs-YX-pn0L8RPh1dARXeYFWviZu1zSYe8jdnagohWfd5Mo8BG3DCL0hubp90wzWA/s981/Westdene%20busramp.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="700" data-original-width="981" height="228" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjalRCB7UdGCgBVCTBgYx4NfWOCqcjCwMJ3-9qmtofrbEI-juUWXLe61R_pKIC8XQ3p-3HXS4bLw_06zizZ761SpY6X6z6CPLuGLId2-N2r642MrqbDfZX1QHCcAzzCs-YX-pn0L8RPh1dARXeYFWviZu1zSYe8jdnagohWfd5Mo8BG3DCL0hubp90wzWA/w320-h228/Westdene%20busramp.jpg" width="320" /></a></i></div><i style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die lewe is nie ’n speurverhaal nie, maar hoekom gryp die verhaal van Joslin Smith (6) die publiek so aan? Joan Hambidge vra of dit ’n nuwe weergawe van die Rooikappie-verhaal is</i><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">.</span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Op 19 Februarie 2024 verdwyn Joslin Smith.</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Wat het gebeur? Is sy verkoop aan ’n sangoma? Leef sy nog? Dít is die speurverhaal wat in die hof opgelos sal moet word. Hopelik.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Wat my as skrywer interesseer is hoekom ons almal so sterk reageer op hierdie kind se lot?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Sy is ’n weerlose, pragtige kind. Klasmaats sit ’n plantjie, ’n kers en ’n foto op haar sitplek in die Diazville Primêre Skool. Hulle glo vas sy gaan terugkeer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">En dís hoe dit altyd is. ’n Mens hoop die kind sal terugkeer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">In die hotel waar ek smiddae skryf, verduidelik ’n kelner vir my hoe moetie-moorde werk. Die organe word uitgesny, terwyl die mens nog leef.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Ons praat oor die armoede van hierdie mense en hoe die kind waarskynlik verkoop is vir dwelmgeld.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Skoene wat deur die lug vlieg<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Bloeityd: Verse oor kinders (Tafelberg, 1993) – saamgestel deur Johann Johl en Rika Cilliers – ’n bloemlesing met verse oor kinders – is ’n pragversameling verse.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">In my somber gemoed herroep ek ander ongelukke én verdwynings wat my beswaard maak.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">In standerd sewe sien en beleef ek ’n ongeluk. Tydens ’n sogenaamde Lenteloop word 23 kinders beseer en een sterf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Dis 1971. Pretoria. Ek onthou die dooie kind se voet onder die agterste band. En skoene wat deur die lug vlieg.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">My ouers is die aand nie tuis nie en ons huishulp, Sara, troos my deur ’n slapelose nag. Nou nog as ek die lied “Mamy Blue” hoor, oorrompel die hartseer my.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Op 28 Januarie 1979 is daar ’n treinongeluk by Henley-on-Klip. 23 kinders sterf en 16 is beseer toe die bus teen die trein bots.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Maar dit is die verhaal van Johan le Roux wat twee ander kinders gered het, wat mense bly aangryp. Hy gooi vir Petrus van der Walt en Willem Nel by die agterste ruit van die bus uit. Hyself sterf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">J.C. Steyn het hierdie ongeluk verewig in ’n aangrypende gedig, opgeneem in <i>Die Grammatika van liefhê</i> (Tafelberg, 1975). Só klink die eerste paar strofes:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Spooroorwegramp by Henley-on-Klip<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Henley-on-Klip<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">stasienaam by Vereeniging:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">onwerklike vereniging –<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">oerengelse samestelling<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">op Afrikaanse klipbodem.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Henley-on-Klip<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">skoolbus by spooroorweg<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">in slaggat gestol<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">(bloed stol op klip)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n sneltrein snel voort,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">dóód-betyds, dóód<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Henley-on-Klip<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Hansie-op-gruis<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Helena-aan-gras<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">23 van gras<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">drié-en-twintig<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">wat die wolke en die veld,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">die sonlig en die weerlig<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">nooit weer sal belewe nie,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">vir wie mamma nooit meer<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n toebroodjie sal smeer nie,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">wat vir pa nie half vererg<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">oor nuwe wiskunde sal terg nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Westdene en die teken van die dood<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Hierna die Westdene-ramp (27 Maart 1985) met skoolkinders aan die Hoërskool Vorentoe.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die buurt: Triomf. Die bus se flikkerligte het aan en af geflits toe dit uitgehaal is en die afklimklokkie het glo nog gelui.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Pieter Koen, ’n matriekseun, het vyf ander kinders se lewens gered. Die sesde keer toe hy afduik, het hy nie weer opgekom nie. Danie Theron, wat sy skoolmaats uit die water gehaal het, het later gesterf weens selfdood. Hy is vereer met die Woltemade-medalje.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Ek besit steeds die Beeld-voorbladfoto met polisieduikers en kinders wat onder komberse lê met die voete verkeerd-in gedraai. Altyd die teken van die dood.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">En ’n duiker in sy onderbroek wat vinnig ingespring het.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Só het ek hieroor gedig in <i>Palinodes</i> (Haum-Literêr, 1987):<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Westdene<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Gelukkig is julle<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">wat slaap<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">hermeties verseël<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n toe vuis.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Nooit sal pyn<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">se perforasie<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">(stigmata op<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">die polse) wys.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n Bus verpas,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n sinnelose<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">reis, nie weer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Nimmermeer<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">die wagwoord<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">tussen mense<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">verleer. Nee.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die ontoereikendheid<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">van ouers vergeef.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Slaap rustig,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">slaap soet. Kinders<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">moet gehoor, nie<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">gevoel word.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die lewe is nie ’n speurverhaal nie<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Hierna die verdwyning van Madeleine McCann (3) op 3 Mei 2007 in ’n luukse Portugese vakansieplek, Praia da Luz.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die ouers het saam met vriende buite geëet en telkens gaan kyk of die kinders veilig slaap. Om 22:00 was Maddie weg en het die soektog begin.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die ouers was aanvanklik verdagtes met arguido-status. Die saga is eindeloos, selfs met ’n boek deur die Portugese polisiehoof, Gonçalo Amaral, wat die ouers as die verdagtes sien. Inmiddels moes hy sy woorde terugtrek.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Daar is verskillende dokumentêre gemaak en verskeie verdagtes uitgewys. Helaas geen closure nie. Die lewe is nie ’n speurverhaal nie.</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">’n Moderne Rooikappie?<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmilNszVaj5rvFoHKVRLIGS_Ink_VQOlEgmnFsopTZkX2b-896x0M7XahO2NB7p5ZOVAAw1IcmqJPJLDtr5gqEb7z9PW5XtnQIiNRYTw9kmwJK29uQfy4FivUW1G4QfsLkOpnhO5GBuOjueNz5aS7q7tyNQ3qz58HUT8Ew2YTrZj0pzl2uZ39zXijC1Us/s600/Rooikappie%20%C2%A9%20Commons.Wikepedia.org.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="413" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmilNszVaj5rvFoHKVRLIGS_Ink_VQOlEgmnFsopTZkX2b-896x0M7XahO2NB7p5ZOVAAw1IcmqJPJLDtr5gqEb7z9PW5XtnQIiNRYTw9kmwJK29uQfy4FivUW1G4QfsLkOpnhO5GBuOjueNz5aS7q7tyNQ3qz58HUT8Ew2YTrZj0pzl2uZ39zXijC1Us/w275-h400/Rooikappie%20%C2%A9%20Commons.Wikepedia.org.jpg" width="275" /></a></div>Daar verdwyn daagliks kinders hier te lande. En in ander lande. Oorkant my woning is daar ’n park. Met ’n toilet. Hier het ’n ma en kind van twee gebly. In die nag kon ek die kind hoor huil: koud, nat, honger en dors. Vir weke. Waarskynlik alleen gelaat terwyl die moeder as nagwerker geld verdien.<o:p></o:p><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Ek en my buurvrou het die maatskaplike werkers gekontak en hulle is verskuif na ’n veilige oord.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Maar presies wát simboliseer Joslin? Hoekom staan al die voorblaaie steeds langs my bed?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Is dit die armoedige pondokkie (met die blou slot)? Die Skoolmaatjies wat ’n plantjie op haar lessenaartjie laat? Die gemeenskap wat help soek na die kind en die stad Kaapstad wat hulp verleen?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Wat sou Alice Miller, die bekende kinder-psigoanalis in <i>Thou Shalt Not Be Aware: Society’s Betrayal of the Child</i> (1984), vir ons hieroor wysmaak? Sy wat so helder kon skryf oor kindermishandeling; dat diegene wat dit wél kon troef, groot kunstenaars kon word – soos Buster Keaton.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">In hierdie geval was daar nie eens sprake van “versluierde wreedheid” nie. Ons weet by voorbaat dat Joslin (6) dikwels moes honger gaan slaap het, in die steek gelaat is deur roekelose (en afwesige) ouerskap en vir die wolwe gegooi is. ’n Nuwe weergawe van die Rooikappie-verhaal. In ’n plek waar armoede en swaarkry mense so aftakel dat reg en verkeerd nie meer bestaan nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Meer nog: dat dit die ongelooflike verskil tussen dié wat het en dié wat nooit sal hê nie, uitwys.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Hermeties verseël? Nee, dit bly ’n oop wond.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">•</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Prof. Hambidge is ’n Fellow en Senior Navorsingsgenoot aan die Universiteit van Kaapstad.<o:p></o:p></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-36658672615376531202024-02-24T04:13:00.000-08:002024-02-24T04:15:34.733-08:00 Rubriek | Joan Hambidge - Wilgenhof en rituele | 2024<p><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnZdLmH6MIVjzvlnP9VSbfG_cenMYo2upq8LWEAb6ZWXqBxIjkM3Y_q2CHdHVQOdpeb_etzu1RxyrRHL003rIlQhlSiKM79sP9Z82vsZ29tE7Xkgx2nAIpa6H6zuKcYABPA72SLL9zWvsTAb6rA7enZj-53ge-3z-M7LamVcMnaTeeW9dP4P-wz-yIlAg/s275/Wilgenhof.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="183" data-original-width="275" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnZdLmH6MIVjzvlnP9VSbfG_cenMYo2upq8LWEAb6ZWXqBxIjkM3Y_q2CHdHVQOdpeb_etzu1RxyrRHL003rIlQhlSiKM79sP9Z82vsZ29tE7Xkgx2nAIpa6H6zuKcYABPA72SLL9zWvsTAb6rA7enZj-53ge-3z-M7LamVcMnaTeeW9dP4P-wz-yIlAg/w320-h213/Wilgenhof.jpeg" width="320" /></a></div>I<p></p><p><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Waarom die bohaai oor </span><i style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Wilgenhof</i><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">? Waarom sulke uiteenlopende stemme en stryd? </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Oud-<i>Wilgenhoffers </i>wat alles kontekstualiseer en briefskrywers wat eweneens terugkyk en onthou. Positief teenoor negatief.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">II<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In 1975 is ek ‘n eerstejaarstudent aan die Universiteit van Stellenbosch, meer spesifiek: <i>Huis Erika</i>. Die ontgroening staan my nie aan nie (‘n stoel bo die bed met ‘n glas water bo-op) en simpel uitstappies gere</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ël deur seniors. Van studie is daar maar min sprake. Verpligte uitstappies met ‘n manskoshuis langs die Laan.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Sondae die <i>Carpenters</i> se geteem oor ‘n luidspreker in die eetkamer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek verlang huis toe. Na my enkelkamer en my vryheid. Aant huise had ek meer vryhede en agentskap as in my eerstejaar waarna ek so uitgesien het.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In die koshuis (Blok B) is ons vasgekeer: twee in ‘n kamer in ‘n kubikel met ‘n beterweterige senior (L.O.) uit die domste hoogte. Daar is ‘n koffieruimte waarheen ek ontglip om te studeer. Soggens douvoordag probeer ek studeer; helaas, dit werk nie. Teleurgestel oor die afwesigheid van dit waarna ek uitgesien het.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek voel vervreemd. Word godesydank geskuif na ‘n enkelkamer om die hoek, omdat ek nie “inpas” nie. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierna beleef ek die dubbelspraak van ‘n dameskoshuis en oortree die reëls.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Slaap selfs ‘n keer of wat oor in <i>Helshoogte</i> (heel veilig), omdat ek nie betyds my koshuis kon binnegaan nie. Iemand anders teken vir my in. Ek help by twee, drie geleenthede ‘n vriendin (ook laat) om oor die balkon te kom. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Klippies teen die venster.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Met ‘n boyfriend wat van onder por en ek wat haar optrek. Een aand kry ons dit nie reg nie en ek (en sy) maak die louvres van die onderste blok oop. Sy klim deur. En die volgende oggend (ten spyte van my nougesette poging om alles te herstel), bliksem die glasstawe uit.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Onmiddellik word ek verdink. Wéér in die koshuismoeder se sitkamer met die primaria en die huiskom.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek kan nie my straf onthou nie. Ek onthou net die koshuismoeder (‘n oud predikantsvrou) se tirade en geskel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En haar persoonlike, grensoorskrydende opmerkings.</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Dit was in die dae van tiekiebokse. Ek bel my oudste suster, ‘n onderwyseres in Oos-Londen, wat in <i>Harmonie </i>was en sy troos my.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierna leef ek buite die koshuis. Kry ‘n kamertjie van ‘n vriend waarin ek tuisgaan, terwyl hy weg is op reis. My ouers dink ek is “gelukkig” in die koshuis. Ek lees en studeer in die kamertjie. Eet steeds in die koshuis. Moes hier bly weens beursverpligtinge.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hier beleef geweldig baie: meisies met bulimi, anoreksia en o</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ënskynlike straight meisies wat op ‘n bed lê en vry. ‘n Koshuismaat wat halfpad deur die jaar verdwyn en weer die volgende jaar stilswyend haar opwagting maak.</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En my ouers woon ver in die ou-Transvaal. Ek is alleen en worstel met my gay-identiteit. Voel displaced as ‘n vreemdeling uit ‘n ander bestaan. En is boonop nie een van die hoofstroom nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">III<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek onthou <i>Wilgenhof</i> ook. Anders as die slegte beeld wat nou uitgedra word, het ek studentemaats in hierdie koshuis geken. Hulle was slim en intellektuele gespreksgenote. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Meesal regstudente en ‘n paar tokkelokke saam met my in die filosofieklas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Beskaafd en beleefd. Edwin Cameron, primarius van <i>Wilgenhof</i> en op die studenteraad. Uitmuntende student. Puik Latyn-dosent.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Wilgenhof</span></i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> was nie deel van die hoofstroom nie, as ek reg onthou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">IV<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In hierdie dae is Arnold van Gennep se beroemde studie oor rites telkemale aangehaal. Van Gennep (1873 – 1957) wys op die oorgange van een toestand na ‘n ander in <i>Les Rites de Passages</i> (1909).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Van Gennep is in Duitsland gebore en het in Frankryk studeer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Separasie, oorgang </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n samesmelting. En Van Gennep sou kon uitwys dat ek nie deel geword het van my koshuiskultuur nie. Ek het buite die ruimte gaan soek na my heil.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En die oorgange is prosesse van liminaliteite. (Dalk hierom dat ek so baie van ‘n hotelverblyf hou?) <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">V<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierdie debakel neem my terug na die film <i>Dead Poets Society</i> waarin Robin Williams (John Keating) klasgee aan die Welton Academy in 1959. Dit is vervaardig deur Peter Weir (1989).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Wat <i>binne </i>‘n bepaalde ruimte gebeur en dan na <i>buite </i>oorvertel word, lei altyd tot misverstand. In hierdie film word die onderwyser geskors wat die jong seuns die betekenis van <i>Carpe Diem</i> leer </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n om die digkuns (en lewe) anders te benader. En die selfdood van Neil (omdat hy wil toneelspeel en sy pa dit nie verstaan nie), is ook die onderwyser se “skuld”. Die onderwyser word skuldig bevind (die sondebok), die kinders draai teen hom, todat een kind (Todd vertolk deur Ethan Hawke) die onderwyser verdedig met “O Captain! My Captain”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">(Uit Walt Whitman se gedig by die dood van Abraham Lincoln). Dit is tersaaklik dat die toneelstuk hier <i>A Midsummer’s Night Dream</i> is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">‘n Komplekse film wat ek hier inkort om te wys op die kodes van die groep (tot stilte gemaan) en die een wat sal uitpraat en verdedig. Die geskorste onderwyser wat w</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">l geraak is deur die ondersteuning; al is dit te laat.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">VI<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Stellenbosch was ‘n ander tyd, ‘n ander plek, in ‘n ander land.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Vir sommige mense is ‘n tradisie belangrik. Dit laat hulle geborge voel en deel van ‘n groep. Terwyl ek hierdie stuk skryf, word ek genooi na my skool-reunie (1974).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek sal nie gaan nie. Ek beweeg altyd <i>buite</i> die groep, maar respekteer ander se sieninge oor samehorigheid en saamtrekke.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierom begryp ons waarom sekere oud-<i>Wilgenhoffers</i> voel hul herinneringe is aangetas deur hierdie onthullings. En as daar iets buite orde was, moes dit by tog die polisiekantoor aangemeld word?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Deesdae word boelies blitsig kortgevat. En gender-neutrale koshuise gaan gewoon nie werk nie. Mans het ‘n ander siening van liggaamlikheid as vroue. (Boonop sal daar verkragting en seksuele gedoentes wees.) <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En dit sal beslis nie ‘n oplossing wees vir rituele en rites nie. Kyk maar hoe spook <i>Yale </i>ook om alles uit te wis. <i>Hazing</i>durf nie; maar kyk na rituele o.a. in sport, wat deel is van maskuliniteite.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En (vir die rekord): as alles gesaniteer en gesuiwer en skoon gemaak word, wonder ‘n mens wat is volgende? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Daar word alreeds beswaar gemaak teen transgressiewe boeke. Een van die dae sal daar ‘n simboliese stofsuier alle ontoepaslike gedagtes uitsuig soos in ‘n SciFi-film.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die <i>temenos</i> (heilige sirkel) verskil van waar jy staan. Kom ons respekteer eerder verskillende sieninge en onthoue.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Joan Hambidge is tans ‘n Senior Navorser en Genoot aan die Universiteit van Kaapstad.<o:p></o:p></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-39111413452734925932024-01-22T03:42:00.000-08:002024-01-22T03:43:48.107-08:00 Resensie | JM Coetzee - The Pole and other stories | Penguin, 2023<p><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjOIURGttUUAVqM3bvWVWcnnu3iLsejPeKMpcI2_8SC5lMIfDDkr6cuns1Uzmm-kj7pnALp6G7kQt3qScwLwOr2F3eR81hvNwClZfNKG_hmeUO-U2nsB8ii4Vqa5HDUWlVgthFhxPWM6I0_c-Wq2uck7RXQ9qPGZ46JLuzcSIXKXpwwQ6SLQ80MkBF_ZU/s840/The%20pole.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="840" data-original-width="540" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjOIURGttUUAVqM3bvWVWcnnu3iLsejPeKMpcI2_8SC5lMIfDDkr6cuns1Uzmm-kj7pnALp6G7kQt3qScwLwOr2F3eR81hvNwClZfNKG_hmeUO-U2nsB8ii4Vqa5HDUWlVgthFhxPWM6I0_c-Wq2uck7RXQ9qPGZ46JLuzcSIXKXpwwQ6SLQ80MkBF_ZU/w258-h400/The%20pole.jpg" width="258" /></a></span></div><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">JM Coetzee - <i>The Pole and other stories</i>. </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Penguin: 2023. ISBN:9781787304062, </span><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Sagteband, R350.00, 250pp.</span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Resensent:<i> Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In Lucy Daniel, die redakteur van <i>Defining Moments in Books</i> (Cassell Books, 2007), word ‘n foto opgeneem van J.M. Coetzee: voor ‘n spie</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">l. En dis hoe ‘n mens hierdie skrywer moet benader: As dubbelganger. Agter </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n voor die spie</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">l. (En ons weet watter simbole alles aan die spie</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">l gekoppel word.)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Coetzee is ‘n fiksieskrywer, maar terselfdertyd ‘n besinnende, denkende, filosofiese outeur soos in <i>The lives of animals </i>(1999) wat ‘n hibriede teks is. Iets tussen essay, liter</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ê</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">re teorie en fiksie. Daar is eweneens outobiografiese romans soos <i>Boyhood</i> (1997) en <i>Youth</i> (2002). En <i>The Master of Petersburg </i>(1994) op die spoor van Dostojefksi, maar ook ‘n terugkaatsing op sy eie bestaan as skrywer en mens.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Veral David Attwell het uitstekende essays geskryf oor hierdie spel in <i>JM Coetzee and the Life of Writing</i> (2015).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die jongste heet </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><i>The Pole and other stories</i>. Dit het oorspronklik in Spaans verskyn as </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><i>El Polaco</i>. (Coetzee is Spaans magtig.)</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">The Pole vertel die verhaal van ene Witold Walczykiewicz, ‘n pianis en Beatriz, wat help om sy konsert in Barcelona te organiseer. Sy is getroud en aanvanklik nie geïmponeer met sy toenadering nie. Maar dan gebeur dit w</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">l, maar op haar terme. (Of s</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ó</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> dink sy verkeerdelik.) <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die verhaal roep uiteraard Jorge Luis Borges se private mitologie op rondom Dante en Beatrice. Borges het sy eie moeilike liefdesverbintenisse afgekaats teen Dante. Ons dink hier aan die <i>Vita nuova</i>. Witold is 72 jaar oud en herinner aan Max von Sydow, die Sweedse akteur. Dit roep die verbintenis op met die filmmaker Ingmar Bergman en sy vertolking van Knut Hamsun in die film <i>Hamsun</i> (1996) deur Jan Troell. ‘n Politiek-gelade film oor verraad tydens die Nazi-tydperk. Hamsun het in 1920 die Nobelprys verower; Coetzee in 2003.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hiermee word die sosiale gewete van die skrywer subtiel ingebed in hierdie vertelling. Ons onthou die ANC se kritiek op <i>Disgrace</i> (1999) en hoe die ingeboude ironie</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> in die teks misgelees is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die verhouding tussen man en vrou in <i>The Pole</i> aktiveer eweneens George Sand (1804 – 1876) en </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Frédéric<b> </b></span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Chopin (1810 – 1849) se verhouding. Sand, ‘n feminis en ouer as Chopin, speel eweneens ‘n rol in die leeservaring van hierdie teks. Die vrou as versorger en ewige moeder? <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die novelle se paragrawe word genommer. Ons het hier ‘n besinnende ouktoriale verteller teenoor ‘n personale (hy/sy) verteller wat moontlikhede ondersoek saam met die leser. Die novelle word ‘n soort dramateks en die leser wag op die klimaks (29). Die konvensies van musiek teenoor storie word netjies teenoor mekaar geplaas. Die hande van pianiste wat groot is en grotesk sou lyk op ‘n vrou. Hoe ou mense lyk en ruik, word raak beskryf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">En die verskille tussen tale en wat alles in ‘n vertaling verlore raak, kom aan bod. Die onbeholpe gedigte van Witold verklap sy wond en haar briewe bewys watter houvas die kortstondige verbintenis op haar steeds het. Geheime in huwelike teenoor die soeke na vervulling en romantiese liefde, maak die novelle nog sterker. Begeerte geplaas teenoor onvervulde liefde.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Coetzee is bekend vir “doubling the point” met subtiele verwysings in sy tekste na ander skrywers. Met prosa wat tot op die been gesny is. Waarom ‘n boek wat in Pole afspeel? Sy moeder se grootvader was ‘n Pool en in sy werk sien ons belangrike besinnings oor Poolse en Russiese letterkunde.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">“Where would the art of fiction be if there were no double meanings? What would life itself be if there were only heads or tails, with nothing in between?” lees ons in “As a woman grows older”. En dit kan op hierdie komplekse tekste van toepassing gemaak.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Telkens die “irony of fate”, soos Cleanth Brooks & Robert Penn Warren dit perfek tipeer in ‘n analise van O’Henry se “The furnished room” in <i>The scope of fiction</i> (1960). Coetzee neem jou terug na Frank O’Connor se “The drunkard” waarin Chopin ook voorkom. </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Larry Delaney is ‘n karakter wat herinner aan O’Connor se lewe.</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> O’Connor het ‘n studie oor Toergenjef geskryf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ons keer ook terug na Coetzee se stories waarin hy dikwels oor transgressiewe begeerte skryf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">‘n Novelle en vyf kortverhale. Meerduidig </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n terugwerkend na Elizabeth Costello (‘n buikspreker vir Coetzee) en die skrywer se besinnings oor diereregte. ‘n Storie oor ‘n woedende hond laat jou sidder in “The dog”. Die vrees van die besoekende vrou laat jou wonder oor die hond se base. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Het katte gesigte of nie?, word in “The old woman and the cats” gevra. Skokkende ervarings van ‘n ouerwordende moeder in “Hope”. En hoe die seun haar vertel van die hond, Demeter, wat aanhou veg het om sy lewe, pyn ten spyt. Ambivalensie dra die verhaal “As a woman grows older” in haar konfrontasie met haar kinders. “The glass abattoir” analiseer mense se ongevoeligheid oor diere rondom ‘n ingebedde vinjet in Djibouti. ‘n Bok wat geslag word, beskryf in grafiese besonderheid met ‘n analise oor die betekenis van pyn. ‘n Simboliese judasbok?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Coetzee is ‘n meester van sub-teks </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n implikasie. Hy het hierdie leser nogmaals verbyster met sy onverdrote kapasiteit om t</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">lkens nuwe moontlikhede in die skryfambag te ontgin. Van die vleiland tot die billabong. Politiek-bewuste tekste tot metafiksie soos in <i>Summertime</i> (2009). Kortverhale tot lang, uitgebreide stories soos die Jesus-trilogie. Essays oor ander skrywers is altyd leersaam wanneer ‘n mens Coetzee lees. Ons onthou hoe hy ‘n Engelse vertaling van ‘n Harry Mulisch roman stip uitmekaar gehaal het soos ‘n sjirurg met sy kennis van Nederlands. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Musiek, films, geskiedenis, politiek, sosiale kwessies (o.a. die verlange na die telegram), die rol van private dokumente, maak alles deel van hierdie pakkende boek.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierdie leser het onlangs weer<i> In the heart of the country</i> (1977) gelees. ‘n Boek met 266 genommerde paragrawe eerder as hoofstukke. En sy 1974 debuut <i>Dusklands</i>, twee verhale, maar ook ‘n roman. O.a. ‘n reisverhaal in die 18e eeu. Die kritikus Jason Cowley wys op Coetzee se voorliefde vir die allegorie en simbool in Lucy Daniel se kompendium. En die isolasie van die meeste van sy stemlose karakters.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">As Borges werk met die labirint, sien ons die spie</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ël by Coetzee. Beide outeurs is sterk beïnvloed deur Franz Kafka. Al waarvoor ons nou wag, is ‘n roman in Afrikaans. Die prosa in hierdie puik boek is soos lug wat afgekaats word in ‘n poel water soos by MC Escher.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Met hierdie boek het hy sy tweemalige bekroning as Bookerprys- en Nobelpryswenner nogmaals en absoluut bevestig. Om op 80 plus so te kan skryf, is ‘n absolute segetog.</span><span lang="AF" style="color: red; font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Joan Hambidge is ‘n Senior Navorsingsgenoot aan die UK. Haar jongste roman heet Stasies.<o:p></o:p></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-26470174446999090482024-01-19T10:43:00.000-08:002024-01-22T03:46:16.689-08:00Resensie | Duncan Brown, Kobus Moolman, Nkosinathi Sithole (Reds.) - Notes from the Body: Health, Illness, Trauma | University of Kwazulu-Natal Press, 2023<p><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSRJRS5tcOREkQ_U3wnTYvh0IVyV5HisQgW8DNyGXMFFtoILuUQ5vpw7D4Ny5io7xJFyWLyJOdk2Moc04xrVw_c7jijx3xQosuXQcLC5I0-vbz3F0PSrSaVDA85UlPL2ubBQ-QRcHg3rbwYXmPBptCptS1sNu1Y8sSB4X2zmY52EHPDCZ1NSDp3ArBEJI/s5075/Notes%20from%20the%20body.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="5075" data-original-width="3391" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSRJRS5tcOREkQ_U3wnTYvh0IVyV5HisQgW8DNyGXMFFtoILuUQ5vpw7D4Ny5io7xJFyWLyJOdk2Moc04xrVw_c7jijx3xQosuXQcLC5I0-vbz3F0PSrSaVDA85UlPL2ubBQ-QRcHg3rbwYXmPBptCptS1sNu1Y8sSB4X2zmY52EHPDCZ1NSDp3ArBEJI/w268-h400/Notes%20from%20the%20body.jpg" width="268" /></a></div>Duncan Brown, Kobus Moolman, <span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><a href="https://www.ukznpress.co.za/?class=bb_ukzn_contributors&method=view_contributors&global%5bfields%5d%5b_id%5d=1334" style="color: #96607d;"><span color="windowtext" style="text-decoration: none;">Nkosinathi</span></a></span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> Sithole (Reds.) - <i>Notes from the Body: Health, Illness, Trauma</i>. </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">University of Kwazulu-Natal Press, 2023. </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">ISBN: 978 1 86914 532 3 </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><br /></span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">I. Grievable lives: Mournable bodies<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Hierdie boek bevat uitsonderlike bydraes oor liggaamlikheid. Notas (d.w.s kanttekeninge) oor die liggaam met die sub-titel wat gesondheid, siekte en trauma oproep. Ons dink onmiddellik aan Susan Sontag se <i>Illness as metaphor.</i> En Annie Leibovitz se fotogalery van haar siekte en hospitalisering. En haar dood. Hierdie foto’s het wye polemiek ontlok rondom die etiek van die plasing van die foto’s. Veral Sontag se seun, David Rieff het dit as betredend en grensoorskrydend beskou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><a href="https://tembusu3.nus.edu.sg/treehouse/2015/04/mortality-in-photography-examining-the-death-of-susan-sontag/" style="color: #96607d;">https://tembusu3.nus.edu.sg/treehouse/2015/04/mortality-in-photography-examining-the-death-of-susan-sontag/</a> Besoek 14 Januarie 2024<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">By die ontvangs van <i>Notes from the body</i> lees ek drie bydraes Hélène Smit se “Architeutis”, “Survivor” van Stephen Devereux en Bronwyn Law-Viljoen se “Notes from an Archive of the Body in Movement”. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">En dadelik is hierdie leser meegesleur oor verskillende vertelperspektiewe: oor kindermolestering en hoe die liggaam ‘n museum word waarin pyn geberg word of waar siekte metafories ‘n betredende huisgas word of waar die liggaam in oefensessies ‘n indeks of argief word van die potensiële adaptasies wat die liggaam kan maak.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">I wrote a review on <i>Notes on falling</i> in 2022.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><a href="http://joanhambidge.blogspot.com/2022/09/resensie-bronwyn-law-viljoen-notes-on.html" style="color: #96607d;">http://joanhambidge.blogspot.com/2022/09/resensie-bronwyn-law-viljoen-notes-on.html</a> Besoek 18 Januarie 2024<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">II Written on the body<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Post Covid. Illness as metaphor. Masks. Uncertainty. People dying. Debates on Vaccination. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">On my Covid-19 Vaccination Record Card:18.9.2021 and 30.10.2021: Phizer. A black and couloured nurse assist me in the City hall close to NG Kerk and police station in Durbanville. Two kind ladies. We laugh and joke.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">“Moenie bang wees, nie Antie.” Ek speel saam. Rol my oë. Maak of ek omtiep. Hulle lag. Geen pyn nie. Geen swelsel nie. My ervaring van ‘n geelkoorsinspuiting was veel erger met ‘n arm wat opgeswel het met erge koors.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Jokes as means of survival. Duncan Brown relates a joke in “Unmade”: Sarah goes for a job interview as a typist.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">The manager asks, ‘Sarah, wat is jou ervaring van tik?’<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">‘Nee, niks nie, Meneer,’ she replies. ‘Met my is dit net dagga en dooswyn.’<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die grap wat tydelik verdoesel. Net tydelik.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">III. Even Cowgirls get the blues <o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Barbara Johnson: </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">"It seems to me that women are all trained, to some extent, to be deconstructors. There's always a double message, and there's always a double response. The difficulty for women, is unlearning self-repression and ambiguation and conciliation, and reaching affirmation." (Salusinszky, 1987, 151)</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Johnson word gediagnoseer met cerebellar ataxia in 2001 en sterf in 2009, hierdie gedugte vertaler van Derrida en student van Paul de Man. In haar lewe professor in Engels en Vergelykende Letterkunde by Harvard. En ‘n vertaler van Derrida.</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Hoe ironies dat Johnson, die groot intellektueel, só moes sterf.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Die bydraes van en deur vroue laat my nadink oor die volgende:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">1 die huis as ‘n ruimte van angs;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">2 hoe ons ‘n nuwe woordeskat moet aanleer ná ‘n traumatiese ervaring;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">3 die vrees vir mislukking wat vele vroue moet hanteer in ‘n fallogosentriese samelewing;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">4 genesing as ‘n komplekse proses;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">5 die chaos wat pyn skep.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Maar dit sluit nie mans uit nie. Die ervaring van pyn in ‘n hospitaal (“Staring Death in the Eye” deur Vonani Bila) wys dat siekte ons anders laat kyk na die liggaam wat manlike beheer omverwerp. En dat siekte jou “merk” en vervreem van ander (soos in “Unmade” deur Duncan Brown).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">IV. We sing the body electric<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">The impact of physical and psychological wounds are presented to the reader: gender violence, disablities, rape, racial prejudice, poverty, adoption, cancer, embolism, AIDS, depression, cynanthropy, bipolar disorder, Covid, the ICU, substance abuse, private hospitals versus state hospitals, medical insurance …<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Private notes versus poems. Afrikaans versus Sepedi and Xhosa. Antjie Krog in translation. Joseph Campbell versus Kafka.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die Gannavlakte en Athlone. New York teenoor Kaapstad.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Double voicing in “Lines Land Slant” by Anthea Garman and Gillian Rennie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">In hierdie pakkende analise tussen twee vroue word die impak van borskanker ondersoek. En die impak van die mastektomie op ‘n vrou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Self-analysis in “Finding the Words in Ten Movements” by Philippa Yaa de Villiers. “Every poet is a library on legs …”(174).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Verskillende skryfkonvensies: van dekonstruksie tot lang, orale gedigte wat ‘n mens moet hóór. Tekste wat opbreek in verskillende afdelings wat die pynlikheid van ‘n bepaalde ervaring onderstreep. Asof die skrywer onderbreek word deur sy/haar pyn.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">V<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Siekte maak jou broos en weerloos. En maak jou bewus van jou liggaamlikheid wat jy alte dikwels as vanselfprekend aanvaar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Ironies genoeg is hierdie bespreking geskryf, terwyl ek siek was met ‘n somer-griep en hoesbuie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">En Krog som dit alles perfek op:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></strong></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">dit rammel sag</span></strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">dit rammel sag. die aarde lig haar skedel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">vanuit die binnevlerk van wolke veer<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">die donderweer al met die stil verhemeltes<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">van berge langs. ‘n tiptol stip die mees<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">intieme plek aan in die esdoringboom –<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">die plek waar die stam die stilste boomwees hou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">o, roerloos wag die boom. die weerlig stroom<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">uit vlakke blou, die veld voel hoe haar ganse<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">vel oopsnou na die geur van dragte vol<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">geloftes. in haar hare bloei die rose.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">haar laaste koelte damp vanuit haar oksels<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">sy knoop haar lang hart los. nog nooit was sy<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">so karig, so alleen, of het sy so<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">gesmag na reën wat net nie, nooit nie kom nie<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">*<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Die eensaamheid van siekte; hoe die ganse vel oopsnou … <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Body bereft</span></i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">. Dis waaroor dit hier gaan.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Joan Hambidge is a Fellow and Senior Researcher at UCT.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Poet and novelist.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Januarie 2024<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Bronne: <o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Butler, Judith. 2016<i>. Frames of War: When is Life Grievable</i>? New York: Verso.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Freud, Sigmund. 1916/1976. <i>Jokes and Their Relation to the Unconscious.</i> Pelican Freud Library volume 6. Londen: Penguin. (Vertaal deur James Strachey en hersien deur Angela Richards).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Gallop, Jane. Maart 1979. "Why Does Freud Giggle When the Women Leave the Room?". Lesing gelewer in die <i>Women and Humour Section, Nemla</i>-kongres. Connecticut: Hartford.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Krog, Antjie. 2006. <i>Verweerskrif</i>. </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Kaapstad: Umuzi.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Law-Viljoen, Bronwyn. 2022. <i>Notes on Falling</i>. Cape Town Umuzi.</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Salusinszky, Imre. 1987. <i>Criticism in Society</i>. Londen: Methuen.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Sontag, Susan. <a href="http://joanhambidge.blogspot.com/search?q=sontag+illness+as+metaphor" style="color: #96607d;">http://joanhambidge.blogspot.com/search?q=sontag+illness+as+metaphor</a><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Besoek 12 Januarie 2023<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Endnote:<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Fisting-as-écriture<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Joan Hambidge<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">Moes deur baie pyn<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">om mens te word,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">artikuleer ons digter <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">op die Dam; moes deur <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">veel veg<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;">om self te vind,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">van hier tot in verre plekke<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">terug in die gevegsone van die digkuns<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">immers ‘n binne-geweld wat beskut<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">teen buite-geweld: <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">ek-sing-oor-die-liggaam<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">se oorskot, ek lees<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Eve Kosofsky Sedgwick<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">se <i>Die weer in Proust<o:p></o:p></i></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">en elders, ja elders<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">is dit altyd mooi weer en warm<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">vir hulle gebore met regte<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">en voorregte,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">nooit weet hoe <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">dit voel as jou tong<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">as kind uitgesny is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Uitgeskuif, weggedruk.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">Hierom die vuis-in-die-lug,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">daarom die woede<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">by ons, ‘n myn - ‘n dyn,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">die Afwykendes, die derde seks,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">die transgender, die deviant:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">smagtende na stilte <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; letter-spacing: -0.15pt;">ná hierdie oorlog, ‘n El-Alamein.</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Aptos, sans-serif; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif;"> </span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-88873687536185284802024-01-14T11:04:00.000-08:002024-01-14T11:07:52.423-08:00Resensie | Daniel Hugo (red) - Ina Rousseau – ‘n huldiging | Naledi, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyB31gc-zOSFsQNGZbv_02pQYuRC3SxhEUtqmMI0rWiraSNU-FO-YwvSlZWLNVO-0YfeHVZJqwE1QMWCPNVoHZNpGD7F8WKno3Z8gkNUSHoPYUL3fXhV86ixVYPiJMVfZsxSA1Kku8fs7S_J08I2Uyl7e21ITDbkNxQdT40p8V_EEM5bFiBM2IihWH-2k/s701/Ina%20Rousseau%20-%20'n%20huldiging.webp" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="701" data-original-width="503" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyB31gc-zOSFsQNGZbv_02pQYuRC3SxhEUtqmMI0rWiraSNU-FO-YwvSlZWLNVO-0YfeHVZJqwE1QMWCPNVoHZNpGD7F8WKno3Z8gkNUSHoPYUL3fXhV86ixVYPiJMVfZsxSA1Kku8fs7S_J08I2Uyl7e21ITDbkNxQdT40p8V_EEM5bFiBM2IihWH-2k/w288-h400/Ina%20Rousseau%20-%20'n%20huldiging.webp" width="288" /></a></div><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Daniel Hugo (Red) - Ina Rousseau – ‘n huldiging. Naledi, 2023. ISBN 9781 991 256 447. R330, 336pp</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Onder die sub-titel </span><i style="font-family: georgia;">Digter van die kwiksilwerwoord</i><span style="font-family: georgia;"> word Ina Rousseau vereer met die digter en vertaler Daniel Hugo as samesteller. Sy ontvang die Reina Prinsen Geerligsprijs vir haar debuut </span><i style="font-family: georgia;">Die verlate tuin</i><span style="font-family: georgia;"> (1954) en die Hertzogprys vir haar laaste bundel </span><i style="font-family: georgia;">‘n Onbekende jaartal</i><span style="font-family: georgia;"> (1995).</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Hugo het Rousseau se poësie gebloemlees as <i>Die stil middelpunt</i> (2003).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">As voormalige dosent het studente immer plesier gehad aan haar komplekse verse in lesings waar ‘n mens op verskillende aspekte kon fokus in haar digkuns: vreemde woorde, versvorme, genderkwessies, Bybelverwysings, tydshantering, die gesprek met Blum, haar plek in die kanon, ensomeer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Daar word hier na haar werk gekyk as digter, kortverhaalskrywer én vertaler. Dit is bekend dat sy verse afgewerk het tot in die laaste sillabe in. Haar verbintenis met die digter Peter Blum is eweneens bekend. Hieroor het sy ‘n aangrypende reeks geskryf “Steppewolf”.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Vir my is haar kortverhaalbundel <i>Soutsjokolade</i> (1982) ‘n besondere bundel. Die verhaal “Onthou jy vir Helena Lem?” kan geen leser ooit vergeet nie. ‘n Verhaal oor ‘n verloofde man wat sy vrou met wie hy op trou staan sonder erbarming ervaar wanneer hy haar vertel van sy ontmoeting met ‘n jeugvriendin wat ondertussen blind geword het. Sy onthou haar egter as iemand wat ‘n skoenlapper se vlerke afgetrek het. Vir hom het sy egter ook húl kosbare verbintenis vernietig met haar gemene reaksie. Die brief wat hy aan haar skryf – met woorde wat deurgekrap word – gee ‘n weergawe van sy vertroebeling. Wie die skoenlapper se vlerke afgeruk het, word in die ontknoping weergegee.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Francois Smith, ook prosaskrywer, gee ‘n interessante psigoanalitiese interpretasie van hierdie Atwood-agtige teks, terwyl Daniel Hugo as stipleser fokus op die gesprek tussen Johann de Lange en Ina Rousseau. Hugo wys hoe die digter De Lange as’t ware sy eie poëtika op haar projekteer in sy pragtige verse oor én vir haar.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Smith skat haar goed in as prosaskrywer en wys ook op haar hantering van simboliese getalle en offergawes. En waar sy ook haar leser dalk mag onderskat het in ‘n vertelling?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Die verskillende variante in haar digkuns dui op haar werk as ‘n <i>groeiende organisme</i> en Shané Kleyn wys op verskeie aspekte van variante en hoe dit benader moet word. Juis omdat die perfeksionistiese Rousseau telkens gedigte verbeter het, was daar verskillende variasies (soos by Yeats, Achterberg, Nijhoff, o.a.)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Sy was inderdaad uiters ambivalent oor die publikasieproses. In persoonlike gesprekke was sy ook afwysend oor <i>enige </i>navrae oor die spreekwoordelike koek in die oond. Trouens, in ‘n telefoongesprek teenoor my het sy opgemerk dat my handskrif onleesbaar-lelik is (korrek!) en dat sy dit nie kan ontsyfer nie. Hierteenoor ‘n poskaart van haar: kort en kragtig. Afgesluit: I.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Kleyn vertel die anekdote van die koekbakker-van-formaat, via Abraham H. de Vries. Inderdaad. Maar die resep bly tog ‘n geheim …<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">En hierdie komplekse geheimsinnigheid analiseer die digter en literator, Hein Viljoen behendig, ook as kenner van die Simbolisme en as ‘n leser wat die hele kwessie van die dubbele negatief (soos by Eybers) onder die loep neem. Die sogenaamde “simple replacement <i>and </i>the suggestion of the mystery” via Wellek, die groot literatuurteoretikus word bespreek. Hierdie bydrae is uiters leersaam oor hoé die sogenaamde “kognitiewe domeine” in ‘n gedig versmelt word.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Fanie Olivier gee ‘n hoogs leesbare (en deeglike) geskiedenis róndom die ontvangs van Rousseau se poësie wat opnuut bewys: ‘n resensie is ‘n eerste reaksie, boonop tydsgebonde en die boek bly staan selfs wanneer die Malmokkies en ander ou Boekgodjies ses voet onder die grond lê.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Die voetnote hier is openbarend. Olivier wys op ‘n fout wat ‘n literator maak met verwysing na <i>Standpunte</i> op bladsy 49.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Bernard Odendaal, ‘n kundige vertaler en raadgewer, gee ‘n uitvoerige verslag van Rousseau se werk as vertaler. Hy wys op die “uitleengeskiedenis” in die Ferdinand Postma-biblioteek in Noord-Wes om sy argument te staaf oor vertalings en hy vind dit jammer dat herdenkings by haar dood die vertalings nie vermeld nie.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Die digter se idiosinkratiese woordgebruik is algemeen bekend en haar werk by die <i>Woordeboek van die Afrikaanse Taal</i>het kennelik haar taalkennis verruim. Die gebruik van sogenaamde “onpoëtiese woorde” en wetenskaplike terminologie is ‘n belangrike stilistiese bydrae, soos Bernard Odendaal tereg uitwys.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Tania Colyn ondersoek die komplekse verhouding tussen Ina Rousseau en Peter Blum vanuit ‘n genderperspektief. Via Hélène Cixous en Barbara Johnson word die leser opnuut bewus van hierdie intertekstuele wisselwerking (en uitruiling) tussen twee belangrike digters. Hierdie artikel wys op die <i>in transit</i>-aspek van vrouedigters wat buite die manlike orde skryf. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Die grootste waarde van hierdie bundel is die Engelse vertalings en gedigte uit die Italiaans na Afrikaans versend deur hierdie woordsmid. Soos sy opmerk in <i>Die Burger</i>, 1 April 2006.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">"Ek werk nooit aan ’n bundel nie. Ek werk selfs nie aan ’n gedig nie. Ek skryf woordgroepe, en later sluit die woordgroepe by mekaar aan en word ’n gedig." Erika Terblanche gee vir ons ‘n biografiese oorsig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">En die pragfoto’s in die boek is aangrypend mooi, veral die een wat Philip de Vos van haar geneem het in haar woonstel in Hofstraat, Kaapstad. Pragtige foto’s met mooi, stylvolle klere.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">En ‘n klassieke Rousseau-kwatryn bly hierdie een vir my:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><i><span style="font-family: georgia;">In sneeuwit siermotiewe van die pyn<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><i><span style="font-family: georgia;">breek die verwording deur in blaar en stam.<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><i><span style="font-family: georgia;">O was die lewe mooier sonder die fyn<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><i><span style="font-family: georgia;">borduursel van die skimmel? Van die swam?<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">(52)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;">Van die huldigingsbundels is al gestriem oor setfoute of swak keuses. Hierdie een is goed afgewerk en gee ‘n vars blik op hierdie uitsonderlike digter. Ja, sy met haar woorde van brokaat.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><div style="border-color: currentcolor currentcolor windowtext; border-image: none; border-style: none none solid; border-width: medium medium 1pt; padding: 0cm 0cm 1pt;"><p class="MsoNormal" style="border: medium; line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt; padding: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge Senior Navorser en Genoot aan die Universiteit van Kaapstad.<o:p></o:p></span></p></div><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin: 0cm 0cm 8pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 15.693334px; margin: 0cm 0cm 8pt;"><o:p><span style="font-family: georgia;"> </span></o:p></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-56658005126174403512023-12-18T07:23:00.000-08:002023-12-19T10:06:39.760-08:00 Resensie | Kobus Lombard – Sandskrif | Imprimatur, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><span style="font-family: georgia;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFzImNU8jCK0rCUNBByFreNaeUw0HwqfvCIlVet5kDX2m5xDQBcTehzfKd36EBj7-YwNzLKt_sBivJ0-mlE5QHri8RtRIKQ-X6d3-R6NzmcpGKU7mGKtNPQautPU0C2lu1ZOjNioS9LkfShgLYZgVnq8JT2Ka__X1zSGpWVgTLmE10qe9XNDgEiJXSivM/s300/Sandskrif.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="300" data-original-width="199" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFzImNU8jCK0rCUNBByFreNaeUw0HwqfvCIlVet5kDX2m5xDQBcTehzfKd36EBj7-YwNzLKt_sBivJ0-mlE5QHri8RtRIKQ-X6d3-R6NzmcpGKU7mGKtNPQautPU0C2lu1ZOjNioS9LkfShgLYZgVnq8JT2Ka__X1zSGpWVgTLmE10qe9XNDgEiJXSivM/w265-h400/Sandskrif.webp" width="265" /></a></div>Kobus Lombard – <i>Sandskrif</i>. Imprimatur, 2023. ISBN 978-0-7961-1000-8<br /></span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge<o:p></o:p></i></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In 2001 debuteer die digter Kobus Lombard met <i>Geknipte naelstring</i>. Hierna volg in 2005 <i>Tussen wysvinger en duim</i>. In 2010 <i>Vlerke vir my houteend</i> en in 2015 <i>Skadu oor die sonwyser</i>. In 2018 verskyn <i>Tussen toeval en willekeur</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">S</span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF"> word <i>Sandskrif</i> bemark:</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"></span></span></p><blockquote><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die Namibiese landskap en mense van die land figureer deurgaans in Kobus Lombard se sesde digbundel. Reeds in die openingsgedig staan die sterflikheid en kortstondigheid van die menslike lewe teenoor die grootse, onveranderlike woestyn, die see en die taai plantegroei. Die digter tree in gesprek met God, met sy aanneem- en pleegouers, sy gesinslede, die inheemse mense van die land én met homself. Woorde bied beskerming teen die koue, donker en honger en dors van die aardse bestaan. Selfs die digterlike woorde is soms net “’n gevlekte lys/van gedane sake/sonder keer”, maar die digter weet ook dat taal die enigste instrument is waarmee die mens die geheimenis van sy eie geboorte en lewe op aarde “oop kan sê”. Lombard se poësie is oënskynlik eenvoudig en deursigtig, maar met ‘n kenmerkende ironiese blik op die mense en wêreld om hom, en veral ook op die self. Daardeur wen sy gedigte aan insig in die menslike kondisie en die voortdurende soeke na die betekenis van die kort menslike lewe in die grootse skepping.</span></span> </p></blockquote><blockquote><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Sandskrif</span></i><span lang="AF"> is Lombard se sesde digbundel.</span></span><span style="font-family: georgia;"> </span></p></blockquote><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Lombard het ‘n belangrike tematiese bydrae gelewer as ‘n digter wat skryf oor versaking. Sy verse verwys voortdurend na die traumatiese ervaring wat die aangenome kind beleef. Gebore as Johannes Vermeulen in 1952. Sy moeder, ‘n ongetroude verpleegster, raak swanger by ‘n man van Griekse afkoms. Haar ouers weier dat sy die kind mag grootmaak. Sy teken hom af en hy word opgeneem in die Maria Klopperhuis in Johannesburg. (Hierdie inligting is opgeteken in <i>Wikipedia</i>).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In 1954 word hy aangeneem deur die Lombard-gesin van Gobabis en hy word groot as hul seun Kobus Lombard. Hy gaan skool in Windhoek. Hierdie agtergrondinligting word telkemale in sy aangrypende bundels na vore gebring: die wond van <i>abandonment</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hierdie aspek word aangrypend verwoord in “Periodieke tabel” (43):<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">my partikels vibreer <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">teen frekwensies waarneembaar <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">as Jacobus Gideon Lombard <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">alias Johannes Vermeulen <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">maar in leë spasies <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">skuil ’n element <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">wat ek vergeefs bly soek <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">op my periodieke tabel<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die ander belangrike tema is sy aangrypende gedigte oor Namibië en die wyse waarop hy die inheemse wêreld beskryf. Ook met woordverklarings in die jongste bundel <i>Sandskrif</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Soos:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">p. 26 en 27: Abu-itse: Die Boesmans se hemelgod <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">p. 67: omahango: Pêrelgiers, ’n graansoort wat die Ovambo’s verbou as stapelvoedsel. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">p. 67: Kalunga: Naam van God in die tradisionele Ovambogodsdiens. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">p. 67: oshanas: Vlak waterlope in die noorde van Namibië</span><span lang="AF"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">In hierdie bundel vind ons ook religieuse verse </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n ‘n bemoeienis met die digterskap. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die religieuse gedigte maak aanspraak op die leser se kennis van <i>Die Bybel</i>. Hier is ook ‘n twyfelende spreker aan die woord. In die aangrypende “Twee millennia later” (25) word moderne media gebruik om die mens se probleme met geloof weer te gee. Hierteenoor gebruik hy Agarob, die kind van die duineveld, om te wys dat geloof altyd kultuurgebonde is soos in “Gasprediker” (27):<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">straks is ons god en julle s’n <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">ewe oud rook <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">hulle dalk dieselfde pyp<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">amen<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Daar is uitstekende ars poeticas soos “Sandskrif” (8) en “Woordwewer” (53). Anders as die geelvink is die digter se skryfproses geheimsinnig en vind plaas op ‘n plek waar niemand dit kan sien nie. In “Al my verse” (56) word bely dat elke vers ontspring uit die trauma van sy moeder se pyn; daardie eggo’s uit ‘n le</span><span lang="AF">ë kamer, soos hy dit beskryf. Die broosheid van die skryfproses word beklemtoon in ‘n vers wat heet “Ongepubliseerde vers” (61). Hierdie vers sal die lem van resensente ontglip, bely die spreker. ‘n Mens dink hier aan Tom Gouws se resensie indertyd van <i>Vlerke van my houteend</i> wat lemmig was. ‘n Resensent behoort nie ‘n bundel te lees vir wat dit nie wil wees nie. (</span></span><a href="https://www.netwerk24.com/Netwerk24/Skadu-oor-die-sonwyser-Vaardige-digter-se-bundel-kort-vlerke-20150608" style="color: #954f72; font-family: georgia;">https://www.netwerk24.com/Netwerk24/Skadu-oor-die-sonwyser-Vaardige-digter-se-bundel-kort-vlerke-20150608</a>.<span style="font-family: georgia;"> </span><span style="font-family: georgia;">Besoek 17 Desember 2023).</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Kobus Lombard skryf die volgende uitstekende vers in <i>Tussen toeval en willekeur</i> (2018):<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF">Duine</span></b><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">duine het nie agendas nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dit kan nie laat kom<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">of vroeg vertrek<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">verkeerde besluite neem<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en bekommerd wees nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">duine hoef nie voluit te leef<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">bang te wees vir die dood<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">of ʼn vers te skryf<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">voor dit sy gedagtes ontglip nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">duine is tot die laaste sandkorrel<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">uitgesorteer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In die jongste bundel word hierdie gesprek voortgesit:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Insig <o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Windhoek 2021) <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">moeg van waak <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dat niks die berge en kastele <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">voor my venster steel nie <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">vlug ek die Namib in <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">waar duine en see <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">net aan my behoort <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">eerlank trek die mis <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">ook sy gordyne dig <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">daag my woestyngetrou <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">om uitsig <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">vir insig te verruil<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En in die volgende vers is die vloei van asem onsigbaar … soos ‘n rivier in die Namib. Ons dink hier aan die Kuiseb.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Nagrus <o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(vir Zouna) <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">jou silhoeët lê stil <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">’n gebed sonder woorde <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">jou asem vloei onsigbaar <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">soos ’n rivier in die Namib<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Sy verse mag eenvoudig of “oop” klink, maar daar is bepaald implikasies wat die leser verder neem. Dalk is die oorrompelende landskap van die Namib en die land van stilte ‘n rede vir ‘n digkuns van min woorde hier?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dis ‘n bundel vol onthoubare verse en ‘n vooruitgang op die vorige bundels.</span><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-65997786277400546872023-11-29T15:04:00.000-08:002023-11-29T15:10:52.985-08:00 Rubriek | Taalsake | 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUD2LvEAgdhBMK0SUgah3VxKl8vgkYSbMKkd_16y02ZZH3I06GIzvYSSRCTqhv7zAvqygxRDUTbUdlV40xFCqa_d8LQoL9tQ54sHSNFzXh67J6H3CxMS6J_eoloNrLotUxO75TSk-txWto6i9qLxryImNAJxIt-0g7Xp_4tqPgSFnmO-qlUbRO4nHjZIc/s1300/Joan%20Hambidge,%202023%20%7C%20Philip%20de%20Vos.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="912" data-original-width="1300" height="280" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUD2LvEAgdhBMK0SUgah3VxKl8vgkYSbMKkd_16y02ZZH3I06GIzvYSSRCTqhv7zAvqygxRDUTbUdlV40xFCqa_d8LQoL9tQ54sHSNFzXh67J6H3CxMS6J_eoloNrLotUxO75TSk-txWto6i9qLxryImNAJxIt-0g7Xp_4tqPgSFnmO-qlUbRO4nHjZIc/w400-h280/Joan%20Hambidge,%202023%20%7C%20Philip%20de%20Vos.png" width="400" /></a></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><span style="font-size: x-small;">Joan Hambidge, November 2023 © Philip de Vos</span></span></div><p><span style="font-family: georgia;">I</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Annemie Stoman & Delana Fourie (Reds) - <b><i>Senior tweetalige skoolwoordeboek | Senior bilingual school dictionary</i>. </b>ISBN: 9781868902149 | R220.00 (Sagteband), 640 bladsye<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierdie woordeboek word as gesaghebbend, gerekend </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n betroubaar bemark. Vir leerders van graad 10 -12 met meer as 50 000 trefwoorde, uitdrukkings, frases, idiome en spreekwoorde. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dit is ‘n alles-in-een naslaanbron vir sowel moedertaalsprekers as leerders wat ‘n Eerste Addisionele Taal aanleer.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Homonieme, homofone, sinonieme, antonieme, intensiewe vorme, vaste uitdrukkings, samestellings en afleidings word eweneens betrek.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierdie boek, onder redaksie van </span><span lang="AF">Annemie Stoman & Delana Fourie, had die hulp van bekende leksikograwe en raadgewers soos Wanda Smith en Riëtte Botma, onder andere.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Op my dag in die Ou Suid-Afrika in Pretoria het ons Afrikaans, Engels, Duits, Latyn en Noord-Sotho as verpligte vakke gehad in standerd ses. By sommige skole was dit Frans of Duits. En jy moes lyste met idiome leer. En grammatika k</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n. Elke dosent en onderwyser sal getuig van die taalkundige verwaarlosing wat ons tans beleef in ho</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">r onderwys en aan universiteite.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Ek is ‘n woordeboek- en grammatikaboek-leser. In my tas is daar altyd ‘n Franse of Italiaanse grammatikaboek wat ek plunder vir nuwe woorde of my uitbring by ander maniere van skryf. Louis Eksteen se <i>Sinoniem-woordeboek</i> is ‘n Bybel. Net soos </span><span lang="AF">die taalbaken, nee eintlik ‘n <i>pleganker</i>, <i>Spreekwoorde en ander segswyses</i> saamgestel deur wyle Anton F. Prinsloo, Leon de Stadler en Amanda de Stadler in ‘n heruitgawe in 2022 ook deur Pharos.</span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die belangrikste bydrae van die <i>Senior tweetalige skoolwoordeboek</i> is dat dit tred hou met die tyd: anoreksie, koronavirus, blitskursus, soekenjin, GPS, onder meer. Maar <i>boendoe</i> vind ons ook hier as ‘n Nguni-woord. (Boendoetrapper as bundu basher).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><a name="_Hlk151563281"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></a></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die gebruiksriglyne is vol in die kol. Die leser kan woordfamilies bepaal en daar is verwysings na woordsoorte, styl- en taalkundige etikette. Die geografie is hier soos vaketikette. Nodeloos om te s</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">, sal elke onderwyser en leerder, iets wys kan word (174).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><i>Bouquet, boutique, chauffeur</i> is weer geskaai uit die Frans en <i>bredie</i> is eg-Suid-Afrikaans. Nes <i>stoep</i> en <i>veld</i>. <i>Chickpea</i> is in Afrikaans <i>kekerertjie</i>. Raai waar kom <i>cheetah</i> vandaan. <i>Chess</i> het geen meervoud in Engels nie, maar <i>chessboards</i> wel. <i>Gekoloniseer</i> is hier, soos <i>gekodeer</i>. Afrikaans as ‘n mengeltaal met invloede word hier duidelik gemaak.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><a name="_Hlk151563131"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></a></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is eweneens styletikette, wat tersaaklik is vir enige jong leerder. Eufemismes teenoor letterlike uitinge wat veral vir die onderwyser wat gedigte moet behandel van uiterse belang sal wees. Soos <i>akwifer</i> vir <i>waterklip</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierdie resensent is geen leksikograaf nie, maar alle digters van toe tot nou kan nie sonder hierdie uitsonderlike woordeboekmakers bestaan nie. Vanaf Van der Merwe tot Rufus Gouws of Francois Odendal, Jana Luther of die De Stadlers en almal wat wonder oor vas of los skryf: kry <i>onverwyld</i> hierdie woordeboek. Onthou: digters is andersoortige woordeboekmakers. Gaan kyk maar na Boerneef. Of Ernst Kotz</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF"> se Japanese woordeboek. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Haar siekte<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Willem Botha verwys na die sogenaamde “haar siekte” in Afrikaans.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Is Afrikaans nou uitgelewer aan die nuwe mode om na iemand wat transgender is te verwys as <i>they / julle?<o:p></o:p></i></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En al om die hawerklap die haar eerder as die manlike vorm te gebruik. Soos Botha, woordeboekman, tereg uitwys 17 November (<i>Die Burger</i>: Word Afrikaans en Engels (weer) een taal?”):</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"></span></span></p><blockquote><span style="font-family: georgia;">Indien die gebruik van haar ‘n poging is tot genderbewuste of gendersensitiewe taalgebruik, word niks bereik nie. Die manlike vorm word bloot vervang met die vroulike vorm: manlike dominansie word vervang met vroulike dominansie.</span></blockquote><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">As genderteoretikus is dit vir die uwe uiters problematies, veral wanneer ‘n mens byvoorbeeld klassieke Franse tekste lees. Roland Barthes se analise van Balzac se verhaal <i>Sarrasine</i> (opgeneem in <i>S/Z,</i> 1970) wentel juis om die hele kwessie van manlik versus vroulik. Sarrasine raak verlief op Zambinella, ‘n kastrato. Barthes lees hierdie teks vanuit ‘n genderperspektief en hoe aannames (skoonheid is vroulik) bestaan in die klassieke mitologie. A.S. Byatt is onlangs oorlede en, veral in haar kortverhale, <i>The Matisse Stories</i> (1993) en <i>The Djinn in the Nightingale’s Eye</i> (1994) aktiveer sy hierdie opposisies.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Gestel skrywers begin alles “te haar en te sy”; hoe gaan ons byvoorbeeld liefdesverhale lees? Of Marita van der Vyver? Wat gaan Piet Haasbroek doen?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Selfs in gay-tekste (sowel manlik as vroulik) word die opposisies tog erken.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Taal werk met opposisies of binariteite. En selfs al verander jy jou biologiese gender, erken jy steeds dat manlik/vroulik bestaan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Praat gerus so tussen vriende, maar wanneer jy skryf, moet taalre</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">ls gehoorsaam word. Dis soos padtekens. ‘n Rooi robot beteken iets anders as ‘n groen een.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Natuurlik transformeer tale, maar wanneer slordighede of streektale gelyke status geniet as die norm, raak dit erg problematies. Die norm is daar sodat ons mekaar kan begryp. Streektale is belangrik ja, maar wanneer resensies in dagblaaie verskyn in ‘n streektaal sluit dit uit. Nie in nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">As ‘n mens die psige van ‘n woordeboekmaker moet bepaal, is dit waarskynlik ‘n persoon wat hou van orde. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">‘n Pen deur iemand se hart dryf</span></i><span lang="AF">, aldus die oranje <i>Spreekwoorde en ander segswyses </i>gaan letterlik terug na die tyd toe ‘n houtpen deur die neus van ‘n vark gesteek is sodat dit nie kon loskom nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Nou beteken dit om iemand seer te maak.</span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Woorde kan ons veral seer maak. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Aucamp het ook aforismes saamgestel soos in <i>Pluk die dag: aforismes en ander puntighede</i> (1994).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy het o.a. altyd gepraat van vernugtering eerder as ontnugtering.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Twee onthou-spreuke uit <i>Pluk die dag</i>:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">"Kies jou vyande met groot oorleg. ’n Toegewyde vyand is ’n groot inspirasiebron." <o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">"Die bose kom selde toevallig oor ons pad. Ons nooi hom meestal uit." <o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Nou ja, alvorens ons taai in die bek raak (hardkoppig of dwarstrekkerig wees), mag ons al die taalindoenas salueer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Daar is min skrywers wat Afrikaans s</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF"> kon beheer as Hennie Aucamp, veelkantige skrywer: kortverhaalskrywer, digter, briefskrywer, dagboekhouer, kortverhaal-mentor (<i>Die blote storie</i>), kabaretkenner, kunskenner, aforis, reisboekskrywer, streekskrywer, essayis, kenner van Boesmankuns en versamelaar van “verskuilde en verbygegane gay-tekste” (die sogenaamde <i>Tussengebied</i>).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">[<a href="https://www.litnet.co.za/tussengebied-n-persoonlike-keuse-uit-verskuilde-en-verbygegane-gay1/" target="_blank">Tussengebied/ 'n Persoonlike keuse uit verskuilde en verbygegane gay-tekste (Deel 1) - LitNet</a>. </span></span><span style="font-family: georgia;"> Besoek 29 November 2023]</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">© Joan Hambidge</span><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-32791139506851126502023-11-19T06:42:00.000-08:002023-11-19T06:44:57.915-08:00Gesprek | Louise Viljoen gesels met Joan Hambidge <p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=tUwa9BPLIag&t=2266s" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" target="_blank"><img border="0" data-original-height="768" data-original-width="1024" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLa29jn_JyRovUJWnvhZnHmQiF5stKXdTAAZKb4ooloIn8DsyTN7JHs2iVIhQtIPkcLhkpyrt-RlFOt7lNey9s892ncMIEJO-W_Y3flrLZp7KajZcCyHxmeIHMOjRu0zT0tkkg0GZDSw5Yp3-G49rOdzpLWPCjoDtM05haDhWNFexjCWeUfQQFw_lerM4/w400-h300/L&J%20(1).jpeg" width="400" /></a></div><br /><p style="text-align: center;"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=tUwa9BPLIag&t=2266s" target="_blank"><span style="font-family: georgia;">Louise Viljoen & Joan Hambidge, 2023 © SASNEV</span></a></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-55908644727640911452023-11-06T23:38:00.001-08:002023-11-06T23:39:33.810-08:00 Resensie | Michel Houellebecq – vernietig (uit die Frans vertaal deur Johann Rossouw) | Naledi, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUW4937jfqKld_RpL9N-8DEuHH1sD06yLB8NWcBXnpQ5BSXFshSanmh86JOfkXBzx9YlMEzpaU8UwIBmiF_iuafVTSaQSMMazwRD-53Fd_7mQsgUwaqW2px87-9cutUyHDrOqe0kweLpRrEwns7AB3dxgZEMW9PsE-6uhJ1TewWvRtNWmJud5XRUXDpt4/s2560/Vernietig_voorblad.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2560" data-original-width="1707" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUW4937jfqKld_RpL9N-8DEuHH1sD06yLB8NWcBXnpQ5BSXFshSanmh86JOfkXBzx9YlMEzpaU8UwIBmiF_iuafVTSaQSMMazwRD-53Fd_7mQsgUwaqW2px87-9cutUyHDrOqe0kweLpRrEwns7AB3dxgZEMW9PsE-6uhJ1TewWvRtNWmJud5XRUXDpt4/w266-h400/Vernietig_voorblad.jpg" width="266" /></a></div>Michel Houellebecq –<span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">vernietig </i><span style="font-family: georgia;">(uit die Frans vertaal deur Johann Rossouw). Naledi, 2023. ISBN 978-1-991256-40-9</span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">anéantir</span></i><span lang="AF"> (oftewel: <i>vernietig</i>) van </span><span lang="AF">Michel Houellebecq is deur die skrywer-filosoof Johann Rossouw in Afrikaans vertaal. Die titel is in kleinletters, soos Houellebecq dit wou h</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">, en hierdie roman van by die 500 bladsye, is ‘n belangrike baken binne die letterkunde. Hier te lande en buitelands.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die Franse outeur is bekend as dwars, aweregs, <i>buite die sentrum</i> – soos sy gedigte ook bewys – en hy neem vreeslose standpunte in. Sy gedigte is in Afrikaans vertaal deur H.J. Pieterse en Catherine du Toit.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy was in die middelpunt van ‘n kontroversie tydens die destydse aanvalle op Charlie Hebdo en met die publikasie van <i>Submission </i>(2015) was daar hewige reaksie oor sy kritiek op die Islam. Hy moes selfs beskerm word. Nes by Salman Rushdie word heilige koeie vreesloos afgeslag.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Tog is hierdie voorstander van vryheid van spraak, selfs benoem en gekortlys in hierdie jaar se ronde vir die Nobelprys. Met Salman Rushdie ook daar. Is hierdie skrywers blote <i>provocateurs</i> of is hulle vision</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">res?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">vernietig </span></i><span lang="AF">is ‘n vreemde, dog pakkende roman met politieke kommentaar op die Franse sisteem, tans gekenmerk deur opstande. Dit speel af in 2026 en 2027 met ‘n presidentsverkiesing. Macron luier hier; nes Marine Le Pen en </span><span lang="AF">Ė</span><span lang="AF">ric Zemmour. Daar is selfs ‘n afdruk van die guillotine.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Paul Raison is die hoofkarakter en raadgewer vir die Minister van Finansies, ene Bruno Juge. Paul kan ook dokumente onderstebo lees; aanleg handig te pas gekom tydens eksamens.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dit is ‘n tydperk van kuberaanvalle en Houellebecq wat in hierdie bedryf werksaam was, is hier op sy stukke. Vreemde tipe <i>thriller </i>met die seun wat geheime dokumente moet kry by die vader wat in ‘n vegatiewe staat is. <i>The Matrix</i>, die beroemde scifi-film van die Wachowskis 1999, is ‘n belangrike kode. Net soos die afdrukke en sketse in die roman.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Siekte, beroerte en die versorging van die vader, verbintenisse tussen famlielede wat vervreem geraak het, word ondersoek. Die susters C</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">cile (Katoliek), Aur</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">lien (‘n kunstenaar) en Paul wat fisiese en geestelike ellendes beleef, sorg vir die menslike dimensie van hierdie roman. Hy het tongkanker en die impak hiervan op sy liggaam word uitstekend beskryf. Uiteraard is dit simbolies, net soos die naam van die hoofkarakter, Paul Raison. Hy ontduik die werklikheid dikwels in fantasie</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">; ook om te ontdek dat kuberoorlo</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">werklik kan raak. Soos die dood van ‘n moeder en broer.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die hoofkarakter lees Sherlock Holmes en Agatha Christie in sy stryd teen die dood. Met dwarsklappe na krimi’s. Die Markies de Sade en Apollinaire is eweneens belangrike intertekste met seksbeskrywings wat die kop laat duisel met Prudence.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die verdoesel van lyding in begrafnisseremonies word gekritiseer en die roman kyk na die impak (en afwagting van die dood) via die Dalai Lamai en vele Oosterse gelowe. K</span><span lang="AF">ü</span><span lang="AF">bler-Ross is hier en David Servan-Schreiber se sielkundige raad vir kankerlyers. Met ‘n verwysing na Charlie Hebdo en die operasie op Philippe </span><span lang="AF">Lançon (die skrywer van <i>Le Lambeau</i>) </span><span lang="AF">se operasie op sy kaak.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">‘n Soeke na raad om te oorleef en selfs Pascal help hom deur sy beproewinge.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die duiwel en numerologie, ‘n ondersoek na manlike toksika is verdere kwessies wat aangespreek word. Tapirs en Hines. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is eweneens verwysings na kos en hoe riviere in Europa verskillende “persoonlikhede” het. En kritiek op inhoudlose en belaglike televisieprogramme. Daar is eweneens kritiek op die gesin en hoe kinders ouers wil vernietig (422). Freud en Ernst Hemingway word gekritiseer. ‘n Raaiskoot dat hierdie ‘n antwoord wil wees op Balzac se <i>Menslike komedie</i>?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">S</span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF"> sluit die roman op bladsy 478:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“Ten diepste behoort Franse skrywers nie te huiwer om hulleself beter in te lig nie; baie mense is lief vir hul beroep en put vreugde daaruit om dit aan leke te verduidelik. Dis blote geluk dat ek afsluit op ’n positiewe noot; dit is tyd dat ek nou afsluit.”<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En die titel verwys na oomblikke wat gebeur (of nie gebeur nie) en mense se lewens as gevolg hiervan verander en soms vernietig word (456).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In die nawoord bely Johann Rossouw dat hy in ‘n “’n vlaag van besieling” besluit het om weerstand te bied teen die vervlakking van aktualiteitsprogramme by radiosondergrense.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En sy vertaling van hierdie belangrike skrywer is uitstekend. Rossouw se roman <i>Sluitstuk</i> (Penguin/Random House) oor die verbintenis met Karel Schoeman, verbeel en werklik, is eweneens een van die beste tekste van die jaar. ‘n Boek oor mentorskap en ‘n pynlike soeke na ‘n simboliese vaderfiguur.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Nou het hy Houellebecq se roman vir ons huis toe gebring in heerlike Afrikaans volgens Lawrence Venuti se studie oor vertalings.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Is <i>mandjiespeler</i> die regte woord vir daardie Amerikaanse spel? (404) <i>Charcuterie </i>word wel in Frans behou (51) en gespat (vir dronk) pas volkome hier in. Dalk is snoepgoedoutomaat, soos jong lat, bietjie outyds?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Andersins vloei die prosa goed in hierdie aserbiese, maar soms ontroerende roman. Hopelik is dit nie Houellebecq se laaste werk nie. Dit is ‘n roman wat jy eenvoudig nie kan neersit nie. Dit ontglip genre-definisies: parodie van ‘n John le Carr</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF"> met ‘n skeut metafisika?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge is ‘n Fellow en ‘n Senior Navorser aan die Universiteit van Kaapstad. Haar roman <i>Stasies</i> het sopas by Protea verskyn.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><span style="font-size: small;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van </span><i>Beeld</i>)</span><span style="font-family: Palatino Linotype, serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-81813581209354029692023-10-24T01:41:00.000-07:002023-10-24T01:41:06.157-07:00Resensie | Duisend-en-een-nagte. Gekeur en oorvertel deur Kader Abdolah (vert. uit Ndl deur Wium van Zyl) | Hemel en See Boeke, 2023<p><em style="font-family: georgia;"><span lang="AF"></span></em></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><em style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPtuqEtRu5QAJkg1tFc-vxw0vZ949koljFoLndd4y3pMylLoW2dJfXw7y_8_7rUlkDHz6R6OGoi3isGxdBfYoMo_0aZnI6NzNUhQenn48eZTp1IE2LeL6oB0K_VIIRMZ2gna5nLVkGFDyn3TWB8NUjtnkhaJk4L45DZT-UYt0EIusT1t0lYnAzKLtTtSQ/s900/Duisend-en-een-nagte.%20Gekeur%20en%20oorvertel%20deur%20Kader%20Abdolah.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="626" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPtuqEtRu5QAJkg1tFc-vxw0vZ949koljFoLndd4y3pMylLoW2dJfXw7y_8_7rUlkDHz6R6OGoi3isGxdBfYoMo_0aZnI6NzNUhQenn48eZTp1IE2LeL6oB0K_VIIRMZ2gna5nLVkGFDyn3TWB8NUjtnkhaJk4L45DZT-UYt0EIusT1t0lYnAzKLtTtSQ/w279-h400/Duisend-en-een-nagte.%20Gekeur%20en%20oorvertel%20deur%20Kader%20Abdolah.jpg" width="279" /></a></em></div><em style="font-family: georgia;">Duisend-en-een-nagte</em><span lang="AF" style="font-family: georgia;">. <em>Gekeur en oorvertel deur Kader Abdolah</em> (vert. uit Ndl deur Wium van Zyl). Vermont: Hemel en See Boeke, 2023. ISBN </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge<o:p></o:p></i></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die Duisend-en-een-nagte ook die Duisend-en-een-nag is ‘n raamvertelling uit die Midde-Ooste. ‘n Storie-binne-in-‘n-storie-binne-in-‘n-storie. Oor die oorsprong is daar verskillende interpretasies: Persi</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF"> of ander gedeeltes uit die Midde-Ooste? Dalk Indi</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">? Soos oor alle primordiale kennis en tekste heers daar verskillende sieninge. Oor die tarot is daar eweneens verskillende menings. Is dit uit die Verre Ooste “gesteel”? Of het dit in Itali</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF"> ontstaan?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Wium van Zyl, ‘n puik vertaler uit Nederlands, gee vir ons nou hierdie vertaling van Kader Abdolah. Die lieflike boek is “gekeur en oorvertel” deur Abdolah. </span><span lang="AF">Antoine Galland was indertyd die Franse vertaler en Richard F. Burton die Engelse skribeerder.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Van Zyl, ‘n gerekende vertaler, het Afrikaans en Nederlands aan die UWK doseer en Kader Abdolah, oftewel </span><span lang="AF">Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani, skryf in Nederlands, gebore in Iran. In 1988 kry hy politieke asiel in Nederland weens sy kritiek op die Sjah en die Khomeini-regimes.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Sy roman <i>Het huis van de moskee</i> het die Hollandse beste verkoperlys gehaal in 2007.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die Afrikaanse vertaling lees vlot en dit is huis toe gebring in Venuti se terme.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">II</span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ons het as jong kinders die verhale van Aladdin en sy towerlamp gehoor en Ali Baba en die veertig rowers. En die storie van Sinbad.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Later jare het die werklike wreedhede van die verhale eers tot ons besef gekom. Koning Sjahriaar wat deur sy vrou bedrieg is met ‘n ander man. Uit weerwraak kies hy elke aand ‘n maagd, trou met haar en laat haar onthoof, die volgende dag. Dan ontmoet hy vir </span><span lang="AF">Sjeherazade. Sy fnuik sy planne en op die huweliksnag begin sy met ‘n verhaal wat sy nie voltooi nie. Nuuskierigheid en slinksheid red haar lewe. Sy begin die volgende nag weer met die verhaal, maar dit kom eweneens nie tot sluiting nie. Hy gee haar nog ‘n kans en so het sy dan vir ‘n duisend-en-een-nag aangehou. Uiteindelik het sy kinders by hom gehad en word sy lewensmaat. Waarskynlik weens die kinders? Of het hy dalk w</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">rklik bekoor geraak deur haar?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Sjeherazade se vader is die grootvisier, dus die hoof van die regering in ‘n Ori</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">ntale w</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reld. Die verhale skep ‘n spanning tussen die patriargie en die vroulike (skoonheid) wat die manlike orde troef.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">‘n Verhaal sonder closure of ‘n klassieke verteling wat anti-closure illustreer. Nou onlangs het hierdie leser weer die klassieke verhale gelees vir navorsing oor ‘n roman, saam met Boccacio se <i>Decameron</i> (1620).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En nou land hierdie dik uitgawe van Abdolah/Van Zyl by my. Hemel en See is die uitgewer van die pragboek wat elke aand vir hierdie leser genot verskaf. Van Zyl rig die leser oor die aard van hierdie tekste wat as “saggekookte kinderverhale opgedien” is. Abdolah kom ook aan die woord as begeleier (‘n moderne toergids of museumbegeleier) van die verhale. Nou – soos Van Zyl dit stel – lees ons ‘n goedgekruide Midde-Oosterse gereg.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Verhale oor lotsbestemming (fata), woestyngeeste (djinns), die verhaal van Aladdin wat nie ‘n Oosterse verhaal is nie, maar eerder aan die Franse behoort. Towery, mense wat uit die dood verwek word en die verband tussen toevallighede. ‘n Boek vol sosiaal-kulturele kennis – soos oor die Ka</span><span lang="AF">ä</span><span lang="AF">ba (vir hierdie leser).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En die gewone mens leer om geduldig te wag en geweld af te keur (134).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die verhale wys op verskillende vertelkonvensies en ook oor die verskille tussen Islam en die Christendom.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En lewenslesse wat ingebed is in hierdie verhale. Dit was ‘n ander tyd en die konvensies van storievertelling anders. Geskep in die Islamitiese Goue Eeu.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Ons verneem van die po</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">sie in die vertellings en die “prikkelende seksuele gedeeltes” van ou vertellings wat Galland geskrap het (349). Hierna het die Arabiere weer die wetsbepalings ingevoeg.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Ons kry dan van hierdie gedigte te lese. Die Persiese samesteller, verneem ons verder, en die po</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">sie soos kleurryke mosa</span><span lang="AF">ï</span><span lang="AF">eke in die verhale gemonteer. Rumi is hier, 800 jaar jonger as die storieverteller.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Abdolah vertel ook hoe sy oupa en oupagrootjie hul eie gedigte ingesmokkel het in die Duisend-en-een-nagte. Dadelpalms, die reise na Mekka (en die beproewinge) en die karavanserai word eweneens verduidelik. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die betekenis van heilige plekke en die Profeet Ghezr se rol word toegelig.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Primordiale tekste verklap alles wat ‘n mens van stories moet </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n wil weet. Hierom het gesiene literatore soos Harold Bloom en Frank Kermode insigryk geskryf oor Bybeltekste. Job is waarskynlik een van die Bybeltekste wat die meeste byval vind by literatuuranalises nes die boek Jona.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En Bloom het verder indringend oor die Kabbalah geskryf. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Open sesame soos ons weet uit “Ali Baba en die veertig diewe”. Verhale waar mense mekaar uitoorl</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF"> is hier belangrik. En resiteurs wat die Koran ritmies sing.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die voorblad verskaf vele kodes vir die leser wat wil dieper kyk in die boek wat as volwasse leesstof bemark word. Die boek het my weer geneem na A.S. Byatt se <i>The Djinn in the Nightingale’s eye</i> (1994) wat inspeel op hierdie klassieke teks.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Lees hierdie boek met stories uitstekend vertaal deur Wium van Zyl. Dit is leesgenot uit die allerboonste rakke.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Rapport</i>)</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-65538315460864992952023-10-15T14:27:00.000-07:002023-10-15T14:27:00.815-07:00 Rubriek | Joan Hambidge - Oor vriendskap | 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXcsEYu7t9_ymF8m_ZBQD_rfDspom5kAjkxsbHdgxRzZjec1IyD26bynJQUqrnU7ENulNyzp4IxHzMcXecIVepfdWFAiFJ11fz2VZtsjl2SMLjWibZxJt3k0aXXgJOqZ69D8orv0AJU5_ogINpaZD-YrbmDeB1fNL6xrdqS97NUFr7u2VDchsAq4IjNA4/s1600/Friendship-2.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXcsEYu7t9_ymF8m_ZBQD_rfDspom5kAjkxsbHdgxRzZjec1IyD26bynJQUqrnU7ENulNyzp4IxHzMcXecIVepfdWFAiFJ11fz2VZtsjl2SMLjWibZxJt3k0aXXgJOqZ69D8orv0AJU5_ogINpaZD-YrbmDeB1fNL6xrdqS97NUFr7u2VDchsAq4IjNA4/w400-h225/Friendship-2.jpg" width="400" /></a></div><br />I<p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Wat is vriendskap en waarom sluit ons verbintenisse met mekaar?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Waarom vermy ons ander in vriendskap en word sekere mense deel van ons binne-w</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reld?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Dikwels kan ons eers n</span><span lang="AF">á</span><span lang="AF"> iemand se finale vertrek hul impak volledig verstaan en dan, wanneer dit helaas te laat is, by ‘n begrafnis die spreekwoordelike blomme bring.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Nou onlangs, by die onverwagse afsterwe van ‘n vriendin, wat meer as veertig jaar deel was van lewe, is ek by die herinneringsdiens. Hier sien ek mense wat ek laas op universiteit meegemaak het. Meestal tersluiks; ander meer indringend. Mense verdwyn, maar keer onverwags terug.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Party herken jy aan die stem (veral) of ‘n manier van stap. Ander stel hulleself voor en dan onthou jy die tydperk van gedeelde tyd.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die spreekwoord waarsku: laat jou vriendelikheid goedkoop wees, maar jou vriendskap duur. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En duur is hier inderdaad betekenisvol. Duur soos in van waarde, maar ook: dit moet kan duur, aanhou.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die uwe het geen geduld met mense wat mekaar sosiaal sien in die skitterlig van uitspattige saambroei-etes en dan agterna mekaar beskinder en kritiseer nie. Hierom verklaar ek altyd my verbintenis met ‘n vriend en stop ‘n losgemaal en praatjies.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In my jeug is “vriendskappe” beleef dikwels rondom een wat die hoofman word en dan storietjies aandra oor die ander om hom te behaag. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Goeie vriendskap beteken dat jy eerder vir iemand direk (en in die oog) moet s</span><span lang="AF">ê:</span><span lang="AF"> jy is nou verkeerd.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Veral in ho</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF"> sosiale samekomste (lees ryk en invloedryk) word dit dikwels die nag van die lang messe. Is dit vriendskap of eerder die ander mens as gebruiksartikel of <i>currency</i> soos die Engelse dit noem?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dit beter om van toksiese verbintenisse weg te stap as om van jou hart ‘n spreekwoordelike moordkuil te maak.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ons dink aan die vriendskap tussen Elisabeth Eybers en Olga Kirsch, die Jodin wat Afrikaans verryk het met haar beroemde gedig:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hoe het dit skielik laat geword?<br />Die oggend was so lank en stil,<br /><a name="_Hlk136405230">die middag ruim en warm en gul</a>.<br />Die afdraand van die dag is kil.<br />Hoe het dit skielik laat geword?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Olga Kirsch<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Jy word gemeet aan jou vriende. Wyle Danie van Niekerk, my uitgewer, wat vra of hy my plante kan natgooi, terwyl ek oorsee rinkink. My buurvrou wat melk en jogurt voor die deur laat, wetend dat ek olik is. My buurman wat sonder om te kla (alweer), my rekenaar kom instel. Ons sekretaresse wat my handtekening elektronies op ‘n Pdf inklik, voordat ek uitgevind het ek kan dit self doen. Die bank wat alyd vriendelik help en selfs ‘n sjokolade oorhandig. Die gesiene afgetrede akademikus in Pretoria wat ‘n gedig in ‘n eerste weergawe lees en belangrike kommentaar lewer. Digtersvriende wat eerlike reaksies gee. Die advokaatvriend wat saam uiteet. Die restaurantbestuurder wat wonderlike kos aanbied en ‘n nuwe dis aanbeveel. Die bekende musikus wat ‘n dag deurbring met my en die waarde van humor en ironie toelig. Die taxibestuuder wat vir my wag in die laatnag voor ‘n restaurant en my sak help indra. Die pompjoggie wat soggens grappies met my maak wanneer ek petrol ingooi. Die jong skoonmaker in ons woonstelblok wat aflewerings uit ander oorde opbring tot voor my deur en per <i>whatsapp </i>laat weet dis hier.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hierdie mense behoort tot verskillende sosiale stande. Maar elkeen word gekoester.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">IV<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Jare terug het ‘n man van aansien in ‘n koerant oor ‘n ander ho</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF"> geskryf dat hy ‘n wonderlike man was en selfs met gewone mense kon kommunikeer.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Meerderwaardig en s</span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF"> uit die hoogte. Ons is <i>almal </i>gewone mense. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Van waar praat jy? (<i>D’o</i></span><i><span lang="AF">ù</span></i><i><span lang="AF"> parlez-pas</span></i><span lang="AF">?)<b><o:p></o:p></b></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">So vra die groot filosoof Paul Ricoeur. Jy moet altyd net uit eerlikheid praat sonder om seermakend te wees. Agter die hand moet ook voor die mond gebeur.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF">D’o</span></b><b><span lang="AF">ù</span></b><b><span lang="AF"> parlez-pas?<o:p></o:p></span></b></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Vir Robert Vosloo<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Paul Ricoeur vra tereg uit watter plek<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">praat jy met my? In die hewige nag <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">hoor ek jou woorde terugkeer na my:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">opgeteken in ‘n afdraand-van-die-dag<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">is-kil, soos daardie Jodin dit verwoord,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">presies soos net s</span><span lang="AF">ý</span><span lang="AF"> kon; nou spreek <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">jy my aan in ‘n droom: n</span><span lang="AF">á</span><span lang="AF"> ‘n vertrek<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">na daardie ander ruimte waar Auden leer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dat gedigte skryf, is om brood te breek<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">met die dooies roepend terug na plek:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">hier, ‘n lewe, sienlik, sintuiglik, verleer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">wanneer alles verdwyn in die groot wag<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">wanneer ons mekaar dalk weer mag herken<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">in ‘n ander ruimte <i>buite</i> tyd-en-verdriet:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die afdraand van die nag word nou verken.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">25 September 2023<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Beeld</i>)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-58423478187393320722023-09-12T08:52:00.004-07:002023-09-12T08:52:55.039-07:00Boekbekendstelling | Joan Hambidge - Stasies | 2023<p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpJIndfw3dU7eUkQ1uPsIfZjh35auD2oVwImTaYwSP4dWucefAZNpvGCLh-35Dlcd9pnoCSHY0B-Li6LxWDmJ8oXRc17j0b7U8GbVjKkpoCLGyb43qerKkf24ZwdPSbSdOvb4TSx0Oygv-GHxyz95cvNCYWC9SaMTxc2vd5yYbZA0acZ-m83v5aTRyJkU/s2362/stasies%20invite%20stel%20bib%20(003).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2362" data-original-width="2362" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpJIndfw3dU7eUkQ1uPsIfZjh35auD2oVwImTaYwSP4dWucefAZNpvGCLh-35Dlcd9pnoCSHY0B-Li6LxWDmJ8oXRc17j0b7U8GbVjKkpoCLGyb43qerKkf24ZwdPSbSdOvb4TSx0Oygv-GHxyz95cvNCYWC9SaMTxc2vd5yYbZA0acZ-m83v5aTRyJkU/w400-h400/stasies%20invite%20stel%20bib%20(003).jpg" width="400" /></a></div><br /><p></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-89874530454396047682023-09-01T10:46:00.001-07:002023-09-01T10:46:33.074-07:00Resensie | Annemarié van Niekerk – Onder ’n bloedrooi hemel: Liefde en geweld in Suid-Afrika: ’n Memoir | Tafelberg, 2023 * P.P. Fourie – Ons skulde. Queillerie, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBcE46xOTQ0PIHr0ekmq5AADJYrIODpGPk-gYMfdCK6nAEOjM0tGowfGpXp3HPeit9PM8j3mAOR1vQLGXPMiPkPp7ajZ_vaqZ0ntG8j06wB3ePugc8s1bYWVGpbi3hBuDsJnB4nIbnW0x0NcoC1uM-NAj2XWcBc1yix8xAqySfqy1yykjXMf7rMNV0w7k/s600/Onder%20%E2%80%99n%20bloedrooi%20hemel.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="600" data-original-width="390" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBcE46xOTQ0PIHr0ekmq5AADJYrIODpGPk-gYMfdCK6nAEOjM0tGowfGpXp3HPeit9PM8j3mAOR1vQLGXPMiPkPp7ajZ_vaqZ0ntG8j06wB3ePugc8s1bYWVGpbi3hBuDsJnB4nIbnW0x0NcoC1uM-NAj2XWcBc1yix8xAqySfqy1yykjXMf7rMNV0w7k/w260-h400/Onder%20%E2%80%99n%20bloedrooi%20hemel.webp" width="260" /></a></span></div><span style="font-family: georgia;">Annemarié van Niekerk – Onder ’n bloedrooi hemel: Liefde en geweld in Suid-Afrika: ’n Memoir. Tafelberg, 2023. ISBN: 9780624093596 * P.P. Fourie – Ons skulde. Queillerie, 2023. ISBN: 9780795710834</span><span style="font-family: georgia;"> </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In <i>Styles of Radical Will</i> (1969) verwys wyle Susan Sontag, die Amerikaanse kultuurkritikus, na die sogenaamde “pornographic imagination”. By die herlees van Sontag se bekende teks <i>Regarding the Pain of Others</i> (2003) lees ek Annemarié van Niekerk se memoir <i>Onder ‘n bloedrooi hemel: Liefde en geweld in Suid-Afrika</i>. Terselfdertyd ervaar ek ook die roman van P.P. Fourie wat heet <i>Onse skulde</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die term “pornografie van geweld” is presies dit wat ons daagliks in hierdie land beleef. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">By Van Niekerk is dit ‘n memoir oor geweld: ‘n teks aangebied as “werklikheid”; met duidelik gefiksionaliseerde passasies en naamsveranderinge. By Fourie ‘n roman, gebed in die werklikheid wanneer ‘n mens onderhoude met die skrywer lees oor sy jeug.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die grense tussen fiksie en werklikheid vervaag dikwels in die moderne, postmoderne en nou: metamoderne era. Vertellers gebruik en verdraai die waarheid (“die sogenaamde waarheid gelieg”) of bied ‘n teks aan as die werklikheid. Van Niekerk erken dat haar teks gebaseer is op historiese, biografiese én outobiografiese gegewens: gefilter deur die geheue en verbeelding. Ons moet dit lees as faksie. Geprekke is óf fiktief óf gebaseer herinneringe óf ontleen aan bestaande bronne, bely sy. Sekere aspekte van haar lewe is weggelaat. Uiteraard omdat dit ‘n “verhaal” word.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Beide Van Niekerk en Fourie se tekste is belangrike kommentare en kritieke op ons samelewing. Van Niekerk, gebore in Suid-Afrika en woonagtig in Nederland, gee vir ons die blik van buite. Die paradokse van liefde en geweld. Kinders wat deur ouers aangerand is met lyfstraf in die naam van liefde. Fourie kyk na die impak van alkoholisme en seksuele geheime op families. En die romantisering van kindwees wat die buitestaander-kind as ‘n leuen ervaar. Die blik van binne.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Van Niekerk keer terug na haar land van herkoms en die verwerking van die moord op Ruben en sy ma. Ons ken almal iemand in hierdie land wat vermoor is, of iemand wat iemand ken wat vermoor is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Van Niekerk is op ‘n speurtog om die “bloedrooi hemel” te probeer begryp. Fourie – soos Agatha Christie en die Skandinawiese noir-speurverhaalskrywers – gee vir jou leidrade om moord op te los.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Jy word ‘n Hercule Poirot wat agter die moord na motiewe soek. Dikwels ‘n afgetekende of mishandelde kind wat diep trauma beleef het. Vals leidrade en afdraaipaadjies laat jou dieper soek.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Veral die filmreeks met David Suchet as Poirot word ‘n boeiende analise van emosionele vraagstukke met Captain Hastings (Hugh Fraser) en Scotland Yard Chief Inspector James Japp (Philip Jackson).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Met Poirot wat gebruiklik iets wat onder die oppervlak broei, snap. By Fourie is daar ‘n onthulling van ‘n buite-egtelike verhouding wat lei tot Simon se dood lei. Emma reis na Clarens om haar man se as te gaan strooi en ontmoet vir Vera. Hier word die leser aan veelvuldige leuens en verdoeselinge blootgestel.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">By Van Niekerk is daar reise. ‘n Werklike reis uit Nederland en dan verskillende emosionele reise terug ín die tyd wat jou meestal aan die hart gryp. Die outopsie-verslae word skrynend-eerlik beskryf, nes die hofverrigtinge. Dié moord wat plaasvind in 2015 (op ‘n plaas in die Oos-Kaap) neem haar terug na haar werk aan die Universiteit van Transkei in die 1980’s. Die struggle-jare.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En haar politieke ontwaking en haar stryd met haar vader word beskryf. En haar latere verhouding met ‘n swart intellektueel en ‘n lewe in Hillbrow wat meedoënloos beskryf word, gryp aan die hart (en keel).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die memoir wissel tussen hewige emosionaliteit en totale afstand en kilheid. Dit is geskryf in uitstekende prosa wat soms poëties word. Dat dit bekroon is met die gesogte Henriette Roland-Holst prys verklap alles. Ook die loftuitinge van kritici en skrywers onderstreep hoe belangwekkend hierdie teks is. Geskryf in Nederlands en vertaal deur Daniel Hugo.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><b></b></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiY8hV495M8elDFWgBaAKN9HNJxsf1pgNS6vKwZca2F0_VMHMtzokAVGSvD7pN6Ps169aQhSMA3BBzHmFkyOX-u6dJXAeULIc5bFk0tnND831ILKcJg7QJpEGZag27NOz8sb0sbOlJf7RYIgY9oZcEvFghhUEstCY67vLGMkAYvvRSAUgeelTFuUoWKz38/s500/Ons%20skulde.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="500" data-original-width="313" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiY8hV495M8elDFWgBaAKN9HNJxsf1pgNS6vKwZca2F0_VMHMtzokAVGSvD7pN6Ps169aQhSMA3BBzHmFkyOX-u6dJXAeULIc5bFk0tnND831ILKcJg7QJpEGZag27NOz8sb0sbOlJf7RYIgY9oZcEvFghhUEstCY67vLGMkAYvvRSAUgeelTFuUoWKz38/w250-h400/Ons%20skulde.jpg" width="250" /></a></b></span></span></div><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><b>III</b><o:p></o:p></span></span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Fourie bekyk geweld uit ‘n ander invalshoek. Van Niekerk se <i>Vrouevertellers 1843 – 1993</i> (1994) was ‘n belangrike feministiese antologie soos latere versamelings ook. Fourie lewer kommentaar op die patriargie en toksiese manlikheid. Vaders wat seuns versmoor én psigies vermoor.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dit is twee tekste wat mekaar komplementeer en aanvul. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“Terug op Efata hang depressie soos ‘n winterjas om my skouers”, skryf Van Niekerk op bladsy 260.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“Dalk is ons almal se lewens maar net die verhaal van hoe ons vrese verwerf”, skryf Fourie via ‘n karakter op bladsy 52.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Vrees en boetedoening beskryf met verwysings (o.a.) na Nathaniel Hawthorne se <i>The Scarlet Letter</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Beide tekste, onafhanklik van mekaar, kyk na die lot van die vrou wat teen die patriargie opstaan. Twee boeke wat snydend kyk na kollektiewe skuld. En kollektiewe skisofrenie aanspreek, soos Van Niekerk dit klinkend beskryf (249).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Fine Music Radio</i>)</span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-71712178443960697272023-08-27T10:49:00.001-07:002023-08-27T10:49:23.697-07:00 Resensie | Ilse van Staden – verveertaal | Imprimatur, 2023<p><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVu0oWMFfyyJ_lx9S2-Vl0Yxs6g3FkxU8_Ti5BMFNw17YEmwE7jI2_mL8Lyh8ai306naKGWYaLGW51e63a0ygsqTsyJdl8Rm-8xWZ3Sd3s6Q45mgJXCdqvdjuBXnN1oUHzSkmO20q6VDF_JUzyyipn5h2qP5EshN-lt-C8DgcoR9YmfB0TDhjpOSZQ-fs/s1188/Screenshot%202023-08-27%20at%2019.05.03.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1188" data-original-width="802" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgVu0oWMFfyyJ_lx9S2-Vl0Yxs6g3FkxU8_Ti5BMFNw17YEmwE7jI2_mL8Lyh8ai306naKGWYaLGW51e63a0ygsqTsyJdl8Rm-8xWZ3Sd3s6Q45mgJXCdqvdjuBXnN1oUHzSkmO20q6VDF_JUzyyipn5h2qP5EshN-lt-C8DgcoR9YmfB0TDhjpOSZQ-fs/w270-h400/Screenshot%202023-08-27%20at%2019.05.03.png" width="270" /></a></div>Ilse van Staden – verveertaal. Imprimatur, 2023. ISBN<span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"> </span><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"> </span><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;">978 0 6397 86391</span><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"> </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Ver in die w</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">êreld Kittie</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></b></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Sedert haar debuut <i>Watervlerk</i> (2003) het hierdie digter se po</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ësie bekoor met die veelkantige segging. Hierna volg <i>Fluisterklip</i> (2008), <i>Die dood is ‘n mooi blou blom</i> (2009) en <i>Waar die oog van stil word</i> (2016). Sy het ook romans en ‘n kortverhaalbundel gepubliseer. Sy is eweneens ‘n skilder. Vir haar debuut bekroon met sowel die Ingrid Jonker- as Eugène Marais-pryse.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Hierdie bundel bekyk en beskryf die hele kwessie van migrasie. Die digter as migrant word gelyk gestel aan vo</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ëls. Die titel aktiveer die veerpen en <a href="http://joanhambidge.blogspot.com/search?q=boerneef" target="_blank">Boerneef</a> se beroemde gedig:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Die berggans het ’n veer laat val<br />van die hoogste krans by Woeperdal<br />my hart staan tuit al meer en meer<br />ek stuur vir jou die berggansveer<br />mits dese wil ek vir jou sê<br />hoe diep my liefde vir jou lê</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">In hierdie bundel is die liefde die digter se bemoeienis veral met taal en meer spesifiek: Afrikaans. Die openingsvers en die slotvers handel duidelik hieroor.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ver taal<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ver in die wêreld<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">oor die see<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ver oor die aardbol uitgetree<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">waar talle tale tonglepellê<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">spruit sprokies<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">word sprak gesprook totdat<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">anderstaliges eendag<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">dié taal gebroke aftelsê:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">A is vir Afrikaans. (9)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Vertaal en ‘n taal wat ver is …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Heerlik speels is “aftelrympie vir immigrante”(62) waar spesifiek Afrikaanse uitdrukkings opgeskryf word met die verlange wat vlak lê.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit herinner aan Krog se <a href="https://versindaba.co.za/gedigte/antjie-krog/" target="_blank">vers</a>:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><strong><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Abecedarium vir Afrika</span></strong><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Aardvark Armadil Alikreukel Akkedis<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Buffel Bradysourus Bokmakierie Blaasopvis<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Cape Cobra Cactoblastis Camembert Codlingmot<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Damaralandse Dik-dik Diederik Duif Dikkop<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Eekhoring Engelvis Elsie Eland<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Feniks Fiskaal Flamink Fisant<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Gapermossel Giraffa Gaboenadder Gemsbok<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hartebees Hiëna Hadida Hotnotsgod<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ietermago Impala iMpevu Ibis<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Jakkals Janfrederik Jagluiperd Jellievis<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Klaasneus Kakelaar Kwena Korhaan<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Lelietrapper Leeu Lystrosaurus Likkewaan<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Muskeljaatkat Mahem Manatee Maraboe<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Nagmuis Nonaap Njala Ghnoe<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ouvolk Oorbietjie Otterjasie Otterjou<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Pylstert Pietjoutjou Pofadder Pou<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Quagga Quil snuif op Engels aan die lot<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ratel Roerdomp Rinkhals Rot<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Speg Selekant Songololo Saagvlerkswael<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Tiptol Tsetsevlieg Troupand Tarentaal<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Uil Ungulungu Unicorn (Kalahariduin sy huis)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Vlakvark Vlindervis Vader-langbeen Volstruis<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Wildebees Waaierstert Wulk Wildehond<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Xhama laat in Xhosa spore op die grond<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Yellowtail Yellowfinch en Yslike Ystervark<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Zambesi-haai Zambenenje Zoeloelandse kruipmol met baard<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ja alles van hier van huis en van haard<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Alles wat kruip volgens suidelike kaart<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Alles wat fladder, doodle of dool<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Wag reikhalsend op die koms<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van die Amazi-voël<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">(Uit: <em>Versindaba 2009,</em> Protea Boekhuis, 2009)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Van Staden se vers is in ‘n ander sleutel. By h</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">áá</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">r gaan dit om verlange en veral die vrees dat die taal mag uitsterf. Sy dig oor walvisse en haar aangrypende “vier gebede by seegetye in die onderland” praat met Louw se bekende gebede. Daar is ‘n gesprek met T.T. Cloete wat hier heet “oopooggebed by Sondagmiddagete” (47) en liefdesverse.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit is veral die klankontginning wat hierdie leser bybly soos “kamerorkes, ‘n oefening” (56) en in die volgende vers:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Slakkesibillant<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">slakke sit nie stil nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">hul gly eenvoudig<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">veellettergrepig<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">gesillibeerd sibilant<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">en onvoorspelbaar slymend<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">in patrone en paadjies om<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">in ruwe klankgrepe<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">liploos en voetfoutloos<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">tongverdraai vorentoe<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">los te kom<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Sibilant is ‘n sisklank, oftewel frikatiewe konsonante; sillibeer speel in op sillabe (lettergreep). En dalk ook sibille (waarsegster)?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">‘n Sentrale en hartgrypende vers is “in die museum vir ververende tale” (60) wat so eindig:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">in ‘n diaroma agter vuilgevatte glas <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">vergaan die opgestopte eksemplare<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van verveerde tale tot sillabes<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">en onsamehangende fonetiek l</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ê rond<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">soos dons in die vertoonkas van die mond (60).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ons migrerende digters en digters wat uit die buiteland skryf (en geskryf het), word in hierdie bundel ook aangeraak. Casper Schmidt, Julian de Wette, Breytenbach … <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Fine Music Radio</i>)</span><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-44521823939901762672023-08-27T09:54:00.000-07:002023-08-27T09:54:01.981-07:00 Resensie | Pieter Odendaal – ontaard | Tafelberg, 2023<p><span lang="AF" style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0vpUktgRDQ7kqxMnpooHqWfe9af9bRjviVFkMuptOb-fWALYsu_hEGS9PzplcR47LUsxw4BUUZe73bNsaH5YGNJdnzGBwHLfAAZDQrf5DNgFkPyAGvAXnsOh5Q2w9PoAcQgZfHn7MoG2XNM-g0KGkjlwx9LUvcUEypdjpJlQHc7nBNvPZ0-nahqapyEA/s759/voorblad_Ontaard.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="759" data-original-width="500" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0vpUktgRDQ7kqxMnpooHqWfe9af9bRjviVFkMuptOb-fWALYsu_hEGS9PzplcR47LUsxw4BUUZe73bNsaH5YGNJdnzGBwHLfAAZDQrf5DNgFkPyAGvAXnsOh5Q2w9PoAcQgZfHn7MoG2XNM-g0KGkjlwx9LUvcUEypdjpJlQHc7nBNvPZ0-nahqapyEA/w264-h400/voorblad_Ontaard.png" width="264" /></a></div>Pieter Odendaal – ontaard. Tafelberg, 2023. <span lang="AF" style="font-family: georgia; font-size: 12pt;">ISBN 9780624093930 </span><span style="font-family: georgia; font-size: 12pt;"> </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Resensent: Joan Hambidge<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">I Die w</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ê</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">reld is wyd en vol verlange<o:p></o:p></span></b></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">In Pieter Odendaal se bundel <i>ontaard</i>, wat sopas by Tafelberg verskyn het, word vrae gevra oor <i>herkoms</i>, <i>tuiswees</i> en <i>heengaan</i>, soos die omslag verduidelik. Ook: waar kom ons vandaan? <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die titel is <i>veelkantig</i>: ontaard beteken ook dekadent; pervers. In die sinoniemwoordeboek staan daar: agteruitgaan, versleg, verbaster …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Dis ‘n ekologiese bundel wat die mens se verhouding met die natuur beskou en verskillende ruimtes word besoek: Peru, die Vrystaat, Makhanda, en Australi</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ë, onder andere. Die komplekse verhouding met grond word onder die loep geneem van ‘n jong kind wat tuin maak tot die hele kwessie van grondbesit en -onteiening.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dis eweneens ‘n spirituele reis (terug in die tyd en in drome) waarin die verhouding met die vader (‘n boereman en ’n jagter) geanaliseer word. Die jong kind, ‘n gay-seun, probeer sy eie identiteit teenoor die vader s’n plaas. Dus manlikheid in al sy geledinge. Geliefdes is hier en herinneringe aan ‘n jeug waar die kind se <i>kweer</i>-gedrag bespot is, word ook beskou. Hier is werklik ontroerende verse oor hoe jong seuns wat “anders” is geboelie word soos in “scenes from a gay childhood” (16).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Daar word egter deur gedigte na ‘n ander orde beweeg. ‘n Vers oor reiniging beskryf dit uitstekend (62). Een van ‘n bewussyn dat ‘n mens jou eie identiteit kan vind en veral in die gedigte oor die Suid-Amerikaanse landskap gebeur dit.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Daar is verlatings en vrese. Pyn en ontnugtering. Maar verheldering in gedigte wat boei met ongelooflike versreëls:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">kom waai my woede weg, dra my stem ver (66)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">anderkant / die sandberg tease die see haar platinum hare (60) <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">korreltjies fake sand steek spelde in die wind (60)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">as die son ons insluk<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">en wolke van ons maak (50)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">vroem</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ô</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">re l</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ê stompies soos<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">abandoned soene op die dek (49)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die aand / is ‘n wond vol vreesbevange sterre (23)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">soos uitroeptekens van vergeet (11)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Daar is odes en lykdigte. Refreine en vrye verse. Melancholiese verse en gedigte wat getuig van vormbeheer veral in die soektog na primordialiteit. Die lykdig “ons wat agterbly” (17) is pynlik-ontroerend.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Die bemoeienis met die digkuns as kuns loop reg deur die verse. Gesprekke met Elizabeth Bishop of die maan wat soos ‘n koel, ronde gedig oor die slagveld skyn (47). Die ode aan lug – waar die woede weggewaai word – is eweneens treffend (66).</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hier is ‘n gedig wat die hele kwessie van die onomatopee of klanknabootsing analiseer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">freelance muse<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ek maak die app oop na doomscrolling<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">oor nuwe variante en hotspots<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">profielfoto: golwende landskap stinkhoutbome<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> die see doer uitgeblou<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> wordsmith wanted<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> worth his weight in wood<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> self-aware, flame in the mirror<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> hoe meer tale hoe meer vreugde<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> meta4s 4 days<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> no stanzas attached<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> paarrym, kruisrym, vrye vers<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> into onomatopoeia<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ek message ‘n kwatryn vol klank en beelde<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">groen middae, sypaadjies, stof en sweet<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">slaapkamervensters knetter in die wind<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">lywe commune tussen lakens in die goue uur<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">ek stort en was die droewe dag weg<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">wag vir my muse om sy location te stuur<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Inderdaad: hoe meer tale hoe meer vreugde. Oftewel: hoe meer klanke hoe meer vreugde.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die kwatryn is vol “klank en beelde” en die leser beleef die boodskap dus hier in die metavers.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Asof geen berge ooit hier gewoon het nie</span></i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"> (2018) was die digter se bekroonde debuut waarop hy voortbou. Hy is indertyd vereer met die Ingrid Jonker-prys.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Fine Music Radio</i>)</span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-35408087349289416502023-08-18T12:34:00.002-07:002023-08-18T12:37:49.633-07:00 Onderhoud | Dominique Botha gesels met Joan Hambidge | Dwarsrivier, 2021<p><span style="font-family: georgia;"><span style="color: #585858;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKYhWFaFp_VD0AQauV48ZmBCk971-5d6TDWz99kiTB2vnnTSMNR3gwmHhKiqBhXebptC95lOMLxqQrsLZeLG29da8q5biFjfp8ftUn7tKkPcoHd0P9DdyTG4-axC6KRONlJiEi4pROgWw1O6rcqD_NwkB7XA_rSqOp_lDznVIekPDhIyyfH9oG-S-bj_g/s1024/Dominique%20Botha%20%5B3%5D.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="701" data-original-width="1024" height="219" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhKYhWFaFp_VD0AQauV48ZmBCk971-5d6TDWz99kiTB2vnnTSMNR3gwmHhKiqBhXebptC95lOMLxqQrsLZeLG29da8q5biFjfp8ftUn7tKkPcoHd0P9DdyTG4-axC6KRONlJiEi4pROgWw1O6rcqD_NwkB7XA_rSqOp_lDznVIekPDhIyyfH9oG-S-bj_g/w320-h219/Dominique%20Botha%20%5B3%5D.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="font-family: georgia;">Dominique Botha is die wenner van die 2023 Ingrid Jonkerprys vir haar debuutbundel<span style="color: #585858;"> </span><i style="color: #585858;">Donkerberg</i><span style="color: #585858;"> </span><span style="color: #585858;">(2021, Dwarsrivier).</span></span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Hieronder die onderhoud wat Joan Hambidge op 28 Augustus 2021 met die digter gevoer het oor <i>Donkerberg</i>.</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge gesels met Dominique Botha oor <i>Donkerberg / Bloodwood</i><o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die retoer van die verlede<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">is nooit op die brosjures uitgewys nie</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">1. Hoe het dit gekom dat jy in ‘n bundel sowel in Afrikaans as Engels publiseer onder die titels Donkerberg / Bloodwood uitgegee deur Anton Kannemeyer? Het dit iets te make met jou bestaan as hibried: Afrikaanse, Vrystaatse kind wat skoolgaan in Engels? Vertel ons iets van hierdie verskuiwing.</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die wêreld waarin ek grootgeword het was meer wit en swart, meer óf Afrikaans óf Engels as vandag. My ouers wou ons graag ‘n breër ervaring van die wêreld bied en ‘n wegkomkans uit die eng politieke siening van Christelike Nasionale Onderwys. Na laerskooljare in ‘n Afrikaanse staatskool op die Vrystaatse platteland is ek na ‘n Engelse privaatskool vir meisies in Natal.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek was die enigste Afrikaner in die skool. <i>You are not like other Afrikaners….more like us</i>….haha, die Engelse meerderwaardigheid is kostelik. Interessant hoe ‘n nuwe taal jou mond kan moeg maak. Jy gebruik jou tong op ‘n verskillende maniere na gelang van die klanke van die taal. Dit is natuurlik ‘n belangrike fisiologiese tyd vir taalverwerwing, as jong tiener is jy in ‘n oorgangsfase waar jou vlotheid van spraak vasgelê word en die veerkragtigheid van jou aanleervermoë taan. Ek het myself dus tussen tale bevind, en hulle is jaloers op mekaar. Taalsloping is ‘n dinamiese en konstante gegewe omdat die tale baklei vir heerskappy. Die een wil die ander een van kant maak, of omvorm. Om beide tale gelukkig te hou moet jy vir albei blomme aandra.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek het my roman <i>Valsrivier</i> in Engels geskryf, maar die slot het uitgeloop in ‘n treurvers <i>roudig</i> wat spontaan in Afrikaans ontstaan het. Ek vermoed poësie word neergelê lank voor jy nog jou eerste woorde uiter. Die klanke, geure en kleure van jou grootwordjare is die gietvorm van die verbeelding.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">‘n Poolse skrywer het gesê: “Om jou moedertaal te verlaat is om haar nog inniger lief te hê.” Ek was bekoor deur die herontdekking.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">2. Jou buiteblaaie – uitstaande mooi! – aktiveer Pierneef. Wat is die betekenis hiervan? </span></i></span><i style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="color: #585858;">Pierneef vir my is die skilder van stilte …</span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">En vir my is Pierneef die digter van landskap, van hierdie landskap wat ek nog meer en inniger lief het soos ek ouer word. In ‘n onderhoud het die skrywer John Berger hierdie fenomeen so verwoord:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">We talk about about how it is possible to love a landscape like a familiar face. For Berger, that face is the Haute-Savoie. “This landscape was part of my energy, my body, my satisfaction and discomfort. I loved it not because it was a view – but because I participated in it.”<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die leuse ‘Dig where you stand’ as rigsnoer vir skryf en lewe anker jou in ‘n plek en ‘n tydvak. Weens die dubbeldooromslag moes ek twee buiteblaaie kies. Ek het in ‘n kamer ingestap en heel terloops die twee Pierneef kunswerke langs mekaar gesien. Daar word gesê “When the student is ready the master will appear”. In hierdie geval het die buiteblaaie hulself onthul toe die bundel gereed was.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">Donkerberg </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;">weergee ‘n vroeë landskapvan Pierneef, olie op bord, terwyl die Engelse omslag <i>Bloodwood</i> in teleskopeer op ‘n pasteltekening van ‘n treurwilg langs ‘n rivier, so tekenend van die Vrystaatse platteland.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die Afrikaanse titel <i>Donkerberg</i> word ontleen uit die gedig <i>voorbode.</i> Daar is in werklikheid ‘n donker berg agter my huis. Die titel is dus gesetel in die konkrete, maar metafories ontplooi in die gedig en dan visueel vergestalt in die skildery. En in die donker donker huis is ‘n donker donker kamer… Die titel, buiteblad en inhoud kan gesien word as ‘n skilpop met lae van betekenis. Op ‘n soortgelyke manier dien die treurwilg as leimotief vir die elegiese verse.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Onder leiding van Anton Kannemeyer en Sean Robertson is die verskeie lae van vormgewing bymekaar gebring in ‘n esteties bevredigende objek – indien dit nie te aanmatigend klink om saam te stem dat die buiteblaaie uitstaande mooi is nie, maar darem nie deur my toedoen nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">3. Hoe verskil die skryfproses van die digkuns met die skryf van ‘n roman?</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die roman moet aan sekere verwagtinge van die leser voldoen. ‘n Roman moet ‘n begin, middel en einde hê, natuurlik nie noodwendig in daardie volgorde nie. Stories spruit uit gedeelde ervarings in ‘n soeke na sin, en moet ‘n aantal gegewens ontplooi wat reeds gedeelde begrippe is. In prosa het jy ook die kadens van narratiewe beskrywing en dialoog. Laasgenoemde versnel die intenstiteit van die vertelling, terwyl beskrywing dit verlangsaam. Die onderbou van die roman hoef nie waar te wees nie maar wel geloofwaardig, ongeag die konteks, of dit nou in die buitenste ruimte of in ‘n hallusinasie afspeel.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Poësie werk met vervreemding. Dit raak aan die onnoembare, die misterie wat buite die omvang van woorde vibreer. Elke woord in ‘n gedig moet juis wees. En elke woord dra ‘n lading van assosiasies en veelstemmigheid. Dit is wat gedigte so dig maak, en so uitdagend om te vertaal.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die groot verskil in die skryfproses tussen gedigte en prosa is sekerlik die lengte. ‘n Roman het karakters, dinge gebeur, maar gedigte kan ook karakters en ‘n storielyn hê, beide maak gebruik van die musikaliteit van woorde. ‘Iets’ moet gebeur in ‘n roman, ’niks’ kan net in ‘n gedig gebeur, en jy moet ‘n uitstekende digter wees om ‘die niet’ treffend en betekenisvol te weergee.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Die bekende kortverhaal “For sale. Baby shoes. Never worn.” word toegedig aan Hemingway. Dis ‘n gedig, ‘n kortstorie en ‘n roman. Enige stuk skryfwerk is onvoldoende ingekleur. Mens moet nooit vergeet dat die leser die skrywer voltooi nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">4. Vertel iets van die elegiese gedigte. By jou is dit treurverse – wat die Engelse voorblad so aangrypend vergestalt.</span></i></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek veronderstel dat die aanvangsreël die heersende toonaard van die bundel bepaal. <i>Ek reis met die witduif van my oë terug na die mooiweer en warm koninkryk. </i>Met die intrapslag dus ‘n elegiese reis, die mooiweer en warm koninkryk ‘n verwysing na die verlore jeug, die witduif van die oë wat vredig terugkyk.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Daar is treurgesange oor die dood van familie, van ‘n vermoorde buurvrou,’n lyksang vir ‘n jong meisie in die fleur van haar jeug. Klaagliedere oor die gevreesde vooruitsig van die dood van die ouers. Die verlies aan ‘n droom vir ‘n beter toekoms vir almal. En uiteindelik die dood van die broer wat herbesoek word baie jare later in die afdeling van ‘<i>die kind wat geen perke geken het nie’</i>. Hier weereens, word die skrywe gerig aan die oorlede persoon, soos die slot gedig uit <i>Valsrivier</i> wat ook in die bundel opgeneem is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Jy is nou ‘n rooigrasvlakte<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">In die sterfland<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Waar laatmiddae aan jou wei<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">5. Ou Boerewoorde kom in jou gedigte voor – wat is die betekenis hiervan:</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"> <i>hartjiesgras, douwurm</i>, <i>skroefbors, nooienshaar...</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Dis amper asof jy hierdie woorde in ‘n museum wil bewaar?<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Dis eerder ‘steel’ uit die museum as ‘n impuls tot bewaring. Baie ou boerewoorde bestaan nog as kontreitaal, ‘n skatkis van woorde wat veral opgesluit lê in sekere ambagte en maniere van doen.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Hartjiesgras is byvoorbeeld die Afrikaanse naam vir eragrostis capensis wat algemeen voorkom op die hoëveld. As kinders het ons deur die veld geloop en die saadhuisies oftewel hartjies met die hand gestroop.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek dink kinders is baie ingestel op die ligaamlike. Omlope, veldsere, koorsblare, luise, skurwe elmboë, al die gruwels waarmee oor en weer geterg is. Douwurm is ‘n omloop, of <i>roosagtige kruipseer op die vel</i> soos beskryf in die woordeboek.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">FA Venter se Kambro-kind is een van my gunsteling boeke. Ek het daar gelees van iemand wat sterf weens skroefbors. ‘n Baie treffende beskrywing van ‘n doodsangs of roggel of beklemming, al is die eintlike betekenis duister en nie elders te vinde nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">En laastens verwys nooienshaar na ‘n endemiese plant wat in die Kaap voorkom en soos ‘n wilde bos hare verstrengeld oor ander plante groei.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">6. “Voorbode” vertel iets van die verhouding met die vaderfiguur. Hoe sien jy die ouers wat telkens in jou gedigte na vore kom. Of is hulle blote argetipes?</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">’n Ouer vriendin het my vertel dat mens ‘n blywende behoefte het om nader aan jou ouers te kom, selfs baie jare na hul dood, en tegelykertyd so ver moontlik te probeer wegkom.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ouers is tog die oorspronklike mitologiese figure met voete van klei, en wanneer jy self later ‘n ouer word begin jy klei trap met al jou eie onopgeloste verwyte en selfverontskuldigings. Jy is nie net in gesprek met jouself en jou ouers nie, maar ook met die generasies wat voorafgegaan het. Of is jy eintlik maar net in gesprek met jouself en die projeksie van jou skadu op ander?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek skryf baie oor die Pa, my pa. Ek sou hom nie as ‘n muse beskryf nie, maar eerder as ‘n karakter. Ek misbruik hom gereeld as ‘n stylfiguur. Die spesifieke kort gedig “<i>Voorbode”</i> is eintlik ‘n vooruitskaduing van die vader se naderede dood.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">my pa word al hoe kleiner</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">wanneer hy uitstap om my die maanlig</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> op die werf te wys</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">soos ’n grys ster bo donkerberg</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">krimp hy tot<br />’n tuindwerg ongeverf<br />tussen die kannas op die werf</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">My oorlede broer het ‘n tuindwerg gesteel iewers op ‘n reis na nêrens, en dit vir my ma terug gebring plaas toe as ‘n geskenk. Die verlore seun is met ‘n gemeste kalf van gemengde gevoelens ontvang. Sy was ontroer deur die gebaar, maar ook afkeurend oor sy gedrag. In my persoonlike diereriem van simbole is die belaglike tuindwerg verbind met ambivalente gevoelens teenoor die broer. In teenstelling met Percy Bysse Shelley se Ozymandias met sy “two vast and trunkless legs of stone” en die inskripsie “Look on me ye mighty and despair” is die tuindwerg ‘n ietwat komieklike gedenksteen, maar met dieselfde gevolgtrekking: Alles gaan tot niet. Alles is hubris.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">7. Jy skryf soel, ruige verse – wie beïnvloed jou? Watter digters het jy (ge)lees?</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">jou grafsteen het geswel</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">soos ‘n brood uit die sooie …</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">==</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">metafoor is die plofstof van skrywe</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">en die lendene die lont</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek lees The Big Five in Afrikaans, asook the little five en baie van die ander.Ted Hughes, Miroslav Holub, The Encyclopedia of World Poetry, Pablo Neruda natuurlik, Gabriel García Márquez se memoir is een lang gedig. Pasolini. Ferenc Juhazh. Afrikaanse name vir blomme en voëls.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek hou van verse wat ek kan ruik, soos om in ‘n vertrek in te stap vol geurige tuberose (soetemaling?). Elke keer as ek ‘n nuwe boek lees wil ek soos daardie skrywer skryf. Woorde is aansteeklik. Musiek inspireer my, van Bach tot Bob Marley. Ek is egter lui.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">8. Vertel iets van die politieke gedigte in jou digkuns. Jy laat jou uit oor Afrikaans en die politiek wat tans rondom alles insypel. (Bladsy 61) Daar is ook verwysings na die boereoorlog. Werkers wat aanwesiges / toeskouers is soos in ‘n Griekse tragedie …</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">Kommentaar.</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Afrikaans is gemaak deur al die mense wat dit praat en gepraat het. ‘n Taal is ‘n gemeenskaplike sintuig. Dit behoort nie aan die Nasionale Party nie of die verlede nie. Die sogenaamde taaldebat is ‘n verskreeuing. Dit wil voorkom asof ideologie en modder rondgeslinger word eerder as ‘n oop gesprek waarin die kompleksiteite van die kwessie op ‘n genuanseerde wyse benader kan word. Mense kan of wil mekaar nie hoor of verstaan nie, al praat hulle dieselfde taal.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Indien Afrikaans op tersiêre vlak kwyn sal ‘n hele ekosisteem tot niet gaan. Dit is die hoë boom waaronder uitgewers, koerante, literators, radiostasies, skrywers, digters, kunstefeeste, skole en veel meer floreer. Dit dra by tot die ekonomie en dit neem niks weg nie. Meertaligheid is ‘n nasionale bate.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">My pa se oupa het die Groot Trek meegemaak, hy was ‘n jong seun in die 1850’s. My pa onthou nog hoe sy oupa vertel het van hoe lekker die trek was. Daar is gejag, uitgespan, musiek gemaak, en om die vuur gesit. Die Boereoorlog is ook nog deel van my generasie se verwysingswêreld. My oumagrootjie was in die kampe en ek het haar geken. Ouma Miemie. Bittereinders en hênsoppers is (meestal goedgesind) in ‘n tergende luim ondermekaar uitgewys. Hierdie vertellings is aangegee deur ‘n mondelingse tradisie wat besig is om uit te sterf. Daar is soveel nuwe dinge om van te vergeet.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek sou sê die plaaswerkers en ons lewens was heeltemal vervleg alhoewel ons lewenservarings en vooruitsigte so uiteenlopend was. En ons kom deur generasies, gebind tot en deur ‘n stuk aarde en ‘n stuk gedeelde tyd. Dis mense vir wie ek lief is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">9. Hoekom is Eugène Marais so belangrik vir jou?</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Omdat hy so mooi was? Geweet het hy is van hier? Hy was adel, hy was aards. ‘n Genie en ‘n mislukking. ‘n Prins en ‘n bywoner. ‘n Dwelmslaaf en die vader van sosiobiologie. Hy het Afrikaans staangemaak. Ek is maar een van vele wat geswig het voor sy onweerstaanbare teenstrydighede.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">10. Jou broer loop reg deur jou digkuns. Is daar heling in die skryfproses? Of is dit ‘n illusie? </span></i></span><i style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="color: #585858;">Jung het uitgewys dat ‘n mens by herhaling terugkeer na iets totdat jy dit ten volle begryp. Gaan jy akkoord?</span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">Valsrivier</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"> het beslis heling gebring. Die maak van iets om op te maak vir ‘n leemte – om te skep waar daar afwesigheid is – ek glo dit is die katarsis van skryf– en wanneer die persoonlike omvorm word in iets wat universeel aanklank vind, dan word dit literatuur.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">My broer is altyd naby. Sedert sy dood het hy geweldig baie vir my beteken. Ek het ‘n ‘siener’ geraadpleeg net na sy dood toe toe ek amper verswelg was deur smart, en sy woorde aan my, so aangegee deur die siener, was: Ek gaan nou baie beter kan omsien na jou as wat ek gedoen het terwyl ek gelewe het.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Ek het vasgegryp aan daardie illusie en dit het my deur diep waters gedra.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Natuurlik is daar altyd nuwe geleenthede vir verwonding. Kuns is ‘nimmereindige katarsis’.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Nietzsche het mos gesê: We possess <i>art</i> lest we <i>perish of the truth</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">11. Jy skryf ook reisverse, liefdesgedigte en ‘n selfs ‘n kaalbas-ars poetica. Kommentaar.<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Om op reis te gaan is om van jouself ontslae te raak, al is dit net tydelik, want ‘jouself’ daag altyd weer op…’n Nuwe omgewing verskerp jou sintuie, jy sien en hoor soos ‘n kind, in verwondering of afgryse. Jy verstaan nie noodwendig die nuwe milieu nie. Om ‘n vreemdeling te wees is ‘n ondervinding verwant aan die vervreemding en vernuwing wat deel is van die skryf en die aard van poësie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">Mens reis ook natuurlik na binne, en na die verlede. En die liefde, soos die dood, is ‘n diep bron van inspirasie, waaruit baie slegte en soms goeie gedigte geskep word. Daar word gesê dat die enigste werklike onderwerp in literatuur die liefde en die dood is. My kaalbas-ars poetica is maar net ‘n speelse variasie op ‘n oeroue tema:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">metafoor is die plofstof van skrywe</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">en die lendene die lont</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">En in daardie slotreël lê die uitdaging van vertaling opgesluit, want die sinspeling, geimpliseer deur die versluierde rymwoord, is die sleutel tot die betekenis. (In hierdie geval vlak eerder as diep, kru eerder as verfynd.)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">12. Gee ‘n gunsteling in Afrikaans en Engels, asb.<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">die kind wat geen perke geken het nie<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">jou broertjies en susters was so hartseer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="color: #585858;">soos speenkallers in die ree</span><span lang="AF" style="color: #585858;">̈</span><span lang="AF" style="color: #585858;">n<br />nat snoete in die ysterdrukgang<br />van bloerige naelstring tot slagpaal<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">pa het in sy bakkie gesit en rook<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">ma het die goedkoopste kis gekies<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">om die volkies te wys<br />mens mors nie geld op dooies nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="color: #585858;">jou kis het woekery weerspreek<br />sonder die donker viool van jou hart<br />die polsende klok van jou heroi</span><span lang="AF" style="color: #585858;">̈</span><span lang="AF" style="color: #585858;">ese vreugdes<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">onder verhewe kruissteek van spreeukloue gestil<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">op ’n katafalk van planke<br />was jou vel groen soos jong piesangs<br />wat ons by die kruidenier<br />van madeira fruits gekoop het<br />hy’t nooit engels kon leer nie<br />wat het ons geweet van die leivore<br />wingerde en kantwerk van sy vaderland?<br />met ons skurwe hakskene, veldsere en douwurm<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">het ons gelag vir die porra<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="color: #585858;">die ure het saffraan gesprinkel oor<br />die gebarste appels van jou oe</span><span lang="AF" style="color: #585858;">̈</span><span lang="AF" style="color: #585858;"><br />ons midas van die alledaagse<br />deur jou gesien het alles mooi geword<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">die kere toe ma soms gelukkig was<br />haar stem ’n geskeurde blom van sy<br />in die kombuis waarheen ons gewals het<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">met ’n mandje vol eiers en vere en skyt<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">om meel deur die sif te mors<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">niemand woon meer daar nie<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">die vlei fluister deur die gange<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">uile staan wag op niks<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">jou grafsteen het geswel<br />soos ’n brood uit die sooie<br />die vryheid waarna jy gesmag het<br />andries en sandra se oudste mooiste slimste<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">was ’n skag in leemte gedolwe<br />en ’n skuiling teen somer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">ons het boxertwak gerol<br />om ’n pappery van nagte te blus<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">en dronk op jou graf gedans<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">’n kooltjie brand nog soms in pa se oog<br />fyn linte rook uit die sprokkelhout van katarakte<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">wanneer hy tastend deur rammelende laaie<br />vir zambuc, veters, kaart en transport,<br />die god in hom laat huil<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">ons strydros wat stotterend<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">weerligkettings<br />roggelend oor die aarde sleep<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">northern orange free state<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;">paul botha, july 1987</span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF" style="color: #585858;"> </span></i><span lang="AF" style="color: #585858;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">come with me<br />to the bareback veld<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">along numb horizons the wind has<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">blown for days blown<br />blackening the trees between<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">emptying mielie fields geese are<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">breaking white beating<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">a laboured flight<br />into the wind the blue the thin skeletal sing<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">of distant telephone wires<br />across chill blue horizons<br />rest the wind sculpted thighs<br />neck palms of cloud<br />encupping a shy christfire<br />the once icebright sun smoothed<br />in the subtle wash of the wind<br />the wind will always draw<br />the substance from the sky slow flowing<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">erode the landscape into obscurity numbing<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">horizons as it combs the sand<br />across my huddled landscape:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">come<br />come with me<br />to the bareback veld<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">where the wind will distilling, blow<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">you into me<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="color: #585858;"><span style="font-family: georgia;">me into you<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7c-S9DsuGLImn4cpFPK1LwAuGZdGSsRx9C3p4Yfq7TNiuch51S1Jlydk5aR0t5-YOHbTt58e-SodtdMcf-t-3HbICtFI3DJSwcuNMZXoEWfS57DsCzCyeier9syPualRx8942sT_iItoRSrx7TQNe0xJLSqlY4YF9EsBOvHQ_MVOgOxIPbNvPx3Eh5eI/s1080/voorblad_Donkerberg.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="699" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7c-S9DsuGLImn4cpFPK1LwAuGZdGSsRx9C3p4Yfq7TNiuch51S1Jlydk5aR0t5-YOHbTt58e-SodtdMcf-t-3HbICtFI3DJSwcuNMZXoEWfS57DsCzCyeier9syPualRx8942sT_iItoRSrx7TQNe0xJLSqlY4YF9EsBOvHQ_MVOgOxIPbNvPx3Eh5eI/w414-h640/voorblad_Donkerberg.jpg" width="414" /></a></span></div><span style="font-family: georgia;"><br /></span><p></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-67110365210469708422023-08-15T09:42:00.000-07:002023-08-15T09:42:08.132-07:00 Resensie | Johann Rossouw – Sluitstuk | Umuzi, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV_WSgo9z0gn1b4TnTKsuZIZ6BDt1SVs25VEqXvSoGQwyneM-Rol9Xuk3CsKeIFIaxwtzEMKiRMkHSKd9pQCYhQA-HCTAGcfH304DUioCGtAxvPOFW3gMc80K7d1eWeOVK6r-QHITieJtZxktkOSxHtSQ_qqiVtHxa0o_DThbKsq0DxKqv3uFjzl0Ic_c/s2294/Sluitstuk_voorblad.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2294" data-original-width="1500" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhV_WSgo9z0gn1b4TnTKsuZIZ6BDt1SVs25VEqXvSoGQwyneM-Rol9Xuk3CsKeIFIaxwtzEMKiRMkHSKd9pQCYhQA-HCTAGcfH304DUioCGtAxvPOFW3gMc80K7d1eWeOVK6r-QHITieJtZxktkOSxHtSQ_qqiVtHxa0o_DThbKsq0DxKqv3uFjzl0Ic_c/w261-h400/Sluitstuk_voorblad.png" width="261" /></a></div>Johann Rossouw –<span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">Sluitstuk</i><span style="font-family: georgia;">. Umuzi, 2023. ISBN: 9781415210031</span><span style="font-family: georgia;"> </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Sluitstuk</span></i><span lang="AF"> word beskryf as ‘n elegiese roman oor verlange, verlies, wraak en versoening. Dit handel oor die komplekse verhouding tussen mentor en student. En ‘n biograaf en ‘n skrywer. By die dood van ‘n geliefde – veral as die verhouding kompleks was – word die rouproses immer ingewikkeld.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">As Jacques Lacan geskryf het dat die rolle tussen analis en analysant voortdurend omgeruil word en nie stabiel is nie, illustreer hierdie teks dit uitstekend. Johann Rossouw is filosoof en priester van die Afrikaanse Ortodokse Kerk. Met die uitbreek van die Oekra</span><span lang="AF">ï</span><span lang="AF">ne oorlog het hy ‘n insigryke analise van die Russiese Ortodokse geloof gemaak en vir lesers verduidelik wat hierdie geloof alles behels. Daar is min rubriekskrywers wat ‘n leser s</span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF"> laat nadink oor filosofie, geloof en die Onsienlike. Oor taalpolitiek is hy eweneens ‘n relevante kommentator. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Raak betrokke in ‘n polemiek met hom (byvoorbeeld oor René Noël Théophile </span><em><span lang="AF" style="font-style: normal;">Girard</span></em><i><span lang="AF">,</span></i><span lang="AF"> die filosofiese antropoloog) en hy wys vir sy skoorsoeker daar is nie werklik diepgaande gelees nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierdie verhaal navigeer die verbintenis met Karel Schoeman en ‘n biograaf van Nederlandse afkoms wat die verteller uitvra oor Schoeman. Driejaar n</span><span lang="AF">á</span><span lang="AF"> sy dood. In een nag word die biograaf en skrywer van hierdie teks teenoor mekaar geplaas. Wie was die groot skrywer, ‘n kluisenaar, wat ‘n uitsonderlike spel met aanhangers gespeel het, w</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">rklik? Waarom het hy die skrywer van <i>Sluitstuk</i> so diep geraak? Hoekom het hulle vervreem geraak? En tog weer ontmoet op sy sterfbed? Die spreker Markus praat oor Rudolf met die biograaf. Beide had ‘n verbintenis met hom wat onder die loep geneem word. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Vaders kom ter sprake. Was Markus dalk op soek na ‘n vaderfiguur in die skrywer weens sy komplekse verhouding met sy gewelddadige vader? Is sy aangetrokke tot die verhaal oor die skrywer weens h</span><span lang="AF">áá</span><span lang="AF">r verwonding deur die skrywer? (Hier wil die resensent nie ‘n spoiler pleeg nie, omdat die spel tussen verhulling en onthulling so delikaat hanteer word.)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Wat behels die naam-van-die-vader tog nie alles nie?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Karel Schoeman is ‘n groot skrywer en sy oeuvre is indrukwekkend. Sy stemme-romans is alreeds bestempel as klassiek in Afrikaans. Vir my is allergunstelinge: <i>Op ‘n eiland</i> (1971), </span><i><span lang="AF">’n Ander land</span></i><span lang="AF"> (1984), <i>Hierdie lewe</i> (1993) </span><span lang="AF"> </span><i><span lang="AF">Die uur van die engel </span></i><span lang="AF">(1995) …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Schoeman is ‘n meester van implikasie, suggestie </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n sub-teks. Van stiltes en </span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF">ntroosbaarheid. Oor verliese het hy veelvlakkig geskryf. En oor onbeantwoorde liefde uitsonderlik. Min skrywers kan atmosfeer skep soos hy. ‘n Gesprek oor ‘n hek tussen twee mans gelaai met verhulde begeerte; ‘n besoek aan ‘n eiland; ‘n eensame sterfbed.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is verder historiese romans en biografiese tekste. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die roman aktiveer <i>Reise met Schoeman</i> (2020) van Ria Winters, ‘n Nederlandse navorser se korrespondensie met die skrywer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Sluitstuk</span></i><span lang="AF"> is faksie. Dit speel ‘n bedrewe spel met die leser <i>tussen</i> feit en verdigsel. Romans, so verneem ons van die skrywer, skep vir die skrywer ‘n nuwe werklikheid met karakters wat selfs sy lewe beginne dikteer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Sluitstuk</span></i><span lang="AF"> lewer verder skerpsinnige kommentaar op dit wat ons dink ons weet van Schoeman, kluisenaar </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n manipuleerder van die resepsie van sy werk (aldus die fiktiewe biograaf hier) en sy romans. Ons onthou immers sy droewige einde. Lewe en tekste word hier slim vervleg.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Dit word eweneens ‘n boeiende analise van psigoanalise van die pratende subjek (<i>parl</i></span><i><span lang="AF">ê</span></i><i><span lang="AF">tres</span></i><span lang="AF">) en die verhoudings binne s</span><span lang="AF">ó</span><span lang="AF"> ‘n ruimte wat onstabiel is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Meer nog: dit word ‘n verslag van ‘n spirituele reis deur die Zen-Boeddhisme vir die gefiksionaliseerde Markus wat s</span><span lang="AF">ý </span><span lang="AF">gewaarwordinge rondom erbarming en helderte beskryf. Rudolf se sieninge van die Boeddhisme is eweneens verhelderend. Schoeman het immers <i>‘n Stil gemoed</i> </span></span><span style="font-family: georgia;">van Rob Nairn </span><span style="font-family: georgia;">in 1997 vertaal, ‘n studie oor Boeddhisme en meditasie uit 1993:</span><span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">Tranquil mind: An introduction to Buddhism and meditation</i><span style="font-family: georgia;">.</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Dit is verder ‘n klad- of werkboek oor die skryfproses. Die l</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">er wat Markus uithaal met briewe en aantekeninge en aan die biograaf stuksgewys openbaar, lewer kommentaar op skryf-as-proses. Ervaring moet daar eers wees voordat jy kan skryf; en dan die oorgawe aan die ritme van taal …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En skryf ons dalk om verlies (‘n onafwendbaarheid van die lewe) te probeer hanteer?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Alle skrywers, ook Rudolf (Schoeman), is afhanklik van hul lesers. Of dalk veral Schoeman (Rudolf)?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is (en was) net een Schoeman. En met hierdie dubbelportret gee Johann Rossouw ‘n binneblik op een van Afrikaans se mees merkwaardige romansiers.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Louise Cilliers se pragtige vertaling van Kavafis se “Ithaka” is ook hier opgeneem uit </span><span lang="AF">Konstantinos P. Kavafis: </span><i><span lang="AF">Van Alexandrië na Ithaka </span></i><span lang="AF">wat vanjaar by Naledi verskyn het.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En dis waarskynlik die belangrikste sleutel vir hierdie boek: die lewe as ‘n reis. ‘n Mens dink na oor die volgende wat by jou spook nadat jy die boek voltooi het:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Epifanie</span><span lang="AF">ë bly onverklaarbaar; die vermorsing van kosbare energie op illusies wat by nabaat so sinneloos lyk; stemme wat stil word en nooit in boeke tot uiting kom nie; die asimmetriese verhouding tussen mentor en dissipel; die self wat gevind word wanneer jy ophou soek; erbarming as die weg van die Boeddha; die skryfproses: eers ervaring, dan die ritme, dan die woorde.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">En jong skrywers wat aan “nabootsingskoors” lei op soek na ‘n eie stem, moet baie geestelike afleggings maak.</span><span lang="AF"> Inwaarts die stilte en Virginia Woolf (eweneens oorlede in selfdood) wat Schoeman bewonder het. Die rol van Maria wat Markus by die skrywer se sterfbed uitbring: Rudolf Eksteen. Ek – steen : want ‘n sluitstuk is ook ‘n steen in ‘n gebou.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">‘n Besinnende boek vir (her)lees. My eksemplaar sit vol onderstrepings en kommentaar in die kantlyn. (Vir die herdruk: p. 26 moet dokter eerder doktor wees.)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">In<i> Ewige gedagtenis</i></span><span lang="AF"> sluit die teks vir Schoeman. Is daar uiteindelik sluiting in die jonger man se gemoed? Is daar ooit <i>closure</i> of moet ons eerder hier verwys na <i>anti-closure</i>?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>Beeld</i>)</span><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif; font-size: 11pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-38560258690739542302023-08-02T12:45:00.000-07:002023-08-02T12:45:18.871-07:00 Resensie | Marlise Joubert – Laatnageilande | Naledi, 2023<p><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge9uNETfmbzayr_690SAXDp0hdmQ2jtB-x49YpW-zWBeK02Gz2iykqCbfZxLh1Gp0zGd7YyFEDSRwcUDzay3MtGc4YWkxhDk7GzadLG9u75Aw3uWzyg7PjVZ7y7VpQZwVf2446WgAiYn6LSgjc0ztqhgIwGk90eOs38zl_lGQAsnluurPkJFPZ2A5x3YU/s2516/Laatnageilande.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2516" data-original-width="1618" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge9uNETfmbzayr_690SAXDp0hdmQ2jtB-x49YpW-zWBeK02Gz2iykqCbfZxLh1Gp0zGd7YyFEDSRwcUDzay3MtGc4YWkxhDk7GzadLG9u75Aw3uWzyg7PjVZ7y7VpQZwVf2446WgAiYn6LSgjc0ztqhgIwGk90eOs38zl_lGQAsnluurPkJFPZ2A5x3YU/w258-h400/Laatnageilande.webp" width="258" /></a></div>Marlise Joubert –<span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span><i style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Laatnageilande</i><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">. Naledi, 2023. </span>ISBN: 9 781991 256089<span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">I<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Laatnageilande is Marlise Joubert se elfde digbundel. Sy is skilder, dramaturg en romansier van onder andere, ‘n belangrike gefiksionaliseerde lesbiese teks <i>Klipkus</i> (1978), vertaal as <i>Rode granaat</i>. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">‘n Roman wat die manlike orde teenoor die feminiene een plaas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Joubert is eweneens ‘n bloemleser van die 2014 antologie <i>In a burning sea. Contemporary Afrikaans Poetry in translation.</i><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die titel van die jongste bundel verwys na die bekende siening dat geen mens ‘n eiland is nie en verskeie skrywers en sangers het al die idee van die eiland gebruik. ‘n Plek van ontvlugting soms; maar ook een van eensaamheid.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Daar is uiteenlopende vrouedigters in Afrikaans: Elisabeth Eybers, Olga Kirsch, Sheila Cussons tot by Antjie Krog en Ronelda Kamfer, om ‘n paar name te noem. Van die vrou as ontheemde, tot die woedende een; van die gekwelde tot die versorgende moeder; van die aktivis tot die stilgeworde een. Huisvrou tot minnares. Karen de Wet se <i>Vrou en vers</i> (2020) gee ‘n blik op ho</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> uiteenlopend hierdie stemme is.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Elke teoretiese benadering kan op vrouedigters van toepassing gemaak word. Lankal nie meer digteresse of vroulike aanvullings nie. Cixous, Irigaray, Kristeva, ensomeer.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die skryfproses impliseer ‘n komplekse verhouding met taal soos Julia Kristeva dan aantoon in <i>Begeerte</i> <i>in taal</i> (1969) en haar siening van die skilpoppe.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Verskillende vrouedigters vra spesifieke leesbenaderings. By Marlise Joubert is dit veral moederskap in al haar gedaantes: moeder, grootmoeder, verhoudings met haar biologiese moeder </span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n haar ouma.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Daar is in hierdie bundel ‘n besinning oor oudword en siekte; dood en geboorte; verhoudings met ‘n werklike geliefde en die digkuns. Politieke verse.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">II<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In die gedig “diepseeduiker” vra sy vrae oor haar verbintenis met skryf wat meer oordra as praat.</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Uiteraard ‘n terugkyk op ‘n lewe-van-skryf. Joubert het immers in 1970 gedebuteer met <i>‘n Boot in die woestyn.</i></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die digter beoefen veral die vrye vers, soms die ballade en rondeel. Die passies en passasies van dig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></strong></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">tussenruimte</span></strong><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">dialoog laat gapings<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">en stulp slegs vermoedens<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">by die luisteraar. praat<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">skep vele misverstande.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">skryf is ’n diepseeduiker.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">dit kan jou soveel méér vertel.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">maar toe ek na my<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">skryfhand kyk, asof ’n leë nis<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">sonder beeld of artefak,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">sien ek vae buitelyne: die impasto<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">van ’n lewensreis het verbleik.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">’n ander vraag doem op:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">wie was die geskryfde ek?<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">dis iets om van hier en nou af<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">dodelik mee rekening te hou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">die naderende tussenruimte<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">vou ’n raaisel oop wat nie praat<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">of skryf nie:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">die oorgang<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">van ’n ingesoute hart<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">na die wrakstiltes van been.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">III<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Yehuda Amichai is weer ‘n besielende rigtingwyser in hierdie digterskap wat op die tydelikheid van alles dui. Jy was hier, eenmalig; met ‘n w</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ê</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">reld wat dig sluit agter jou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hier is ‘n handvol gedigte wat ‘n mens altyd sal bybly soos “visgedig” (126) wat imperfeksie en verwonding artikuleer. En “die verlede loop leeg” (123) met die sterk beeld:”die gisterklanke ontheem en leeg”. <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Met “skrywendes” (120):<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">my appelhuise hang nou aan<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">die laaste draadjie van <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">geskryfde taal<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Hierdie gedig speel terug op “taal” (103) met die wete dat die digtende spreker bykans alles verloor het buiten taal. Die gedig – via Breytenbach – is egter iets delikaats …<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">In “allervrou, ‘n sprokie” (77) word vrouwees via Clarissa Pinkola Est</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">s se <i>Woman who run with the wolves </i>(1992) beskou. Soos vele tydgenootlike digters is daar ‘n huldigingsvers “elisium, ‘n herbesoek” vir Petra M</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ü</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ller (1935 – 2021) oor die “omtes van die hart”. Pragtig-aangrypend is die klein vers oor “ouma bes” (55) wat meen gedigtemaak help teen die gal. Slim beeld oor die digter se naeltjie as die kleinste eiland (46).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die gedigte oor die katte en kleinkinders is nie so sterk nie, terwyl die verse oor die Oekra</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ï</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ne in die maag tref soos “Irina se klavier” (18).<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Tersaaklik om te sien waarop vrouedigters fokus in hierdie slopende oorlog.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">IV<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Dit is ‘n bundel van oorgange en verliese. Die bundel artikuleer pynlike ervarings van die spreker met kinders (en kleinkinders) in die buiteland en die herinneringe aan die jeug, die vergange lewe met ouers en ‘n begrypende grootouer. Dit registreer ‘n verbygaande era en hoe ons nou in ‘n globale w</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ê</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">reld – post-Covid – oorleef. Met onsekerheid as die wagwoord.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Siekte en liggaamlike veroudering word beskryf. In die laatnag met ‘n terugkyk na wat was dikwels.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Dit is ‘n bundel wat op plekke geresoneer met hierdie leser in ‘n tyd van soveel verliese: onder andere aan ‘n pas oorlede vriendin wat moeder en grootmoeder was. [1]<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Die kunswerk op die voorblad van Jean Dreyer “Resettle I” wat deel vorm van die uitstalling <i>burnt white</i> / <i>brandwit</i> is beeldskoon.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif;">[1]</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: Minion Pro Capt, serif;"><br /></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Sover as ‘n engel te perd kan ry<o:p></o:p></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Joan Hambidge<o:p></o:p></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Anita Visser (1952 – 2023)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Jou 70e vier ons<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">in ‘n Griekse restaurant<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">met blou te</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ls en skottels kos;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">boonop dra die spreker blou –<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">glo die kleur van helderte<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">n melancholie. Nou ook rou.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Danie Visser se vrou is oorlede…<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Wars van fieterjasies en voorgee was jy <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">soos ‘n spreekwoord:<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">spits, op die man af, puntig.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Uitstaande sjef en hoeder <o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">van familie en vriende en kennisse.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Danie Visser se vrou is oorlede…<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Ek sien jou frons oor di</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">é</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> gedig;<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">onthou ons gesprekke oor verloedering,<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">die brand by UCT met vuurke</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ls<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">wat die lig inskiet en jou biblioteek tref.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">By die interbib-afdeling staan jy almal by.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Danie Visser se vrou is oorlede…<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Iewers staan dit opgeteken<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">ons lewe ‘n boek op bruikleen<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">met net soveel tyd en stempels<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">voor dit terug gevra word<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">deur die Onsienlike.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">Danie Visser se vrou leef<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">in ons binnespraak<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">en herinneringe – al was<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">die dood ‘n opskepgas.<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van Rapport)<o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: normal; margin: 0cm;"><span style="font-family: "Times New Roman", serif; font-size: 12pt;"> </span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-family: "Minion Pro Capt", serif; font-size: 12pt;"> </span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-31610679292319587192023-07-11T10:43:00.001-07:002023-07-11T10:43:25.135-07:00 Resensie | Johann Lodewyk Marais – Sirkelgang | Naledi, 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvoqKfkCawfKYq8gluKadJlocNCXxROj399t99lE0JUyG9iDjVT5jutcoPiILftEqE11bHcqNhM0NQhHvbZw1g-9EJlqzgpH-FbO7rqwXc80e565tIL6uLegCbPcQAv3XiEqEs2MWxgIQ0yI-0n30pu4F3h3SNxEXxKcKIIyClpfcU_4qAoR3EElthw7M/s733/Sirkelgang_Johann%20Lodewyk%20Marais.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="733" data-original-width="473" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvoqKfkCawfKYq8gluKadJlocNCXxROj399t99lE0JUyG9iDjVT5jutcoPiILftEqE11bHcqNhM0NQhHvbZw1g-9EJlqzgpH-FbO7rqwXc80e565tIL6uLegCbPcQAv3XiEqEs2MWxgIQ0yI-0n30pu4F3h3SNxEXxKcKIIyClpfcU_4qAoR3EElthw7M/w258-h400/Sirkelgang_Johann%20Lodewyk%20Marais.webp" width="258" /></a></div>Johann Lodewyk Marais –<span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">Sirkelgang</i><span style="font-family: georgia;">. Naledi, 2023. ISBN 978-1-991256-09-6</span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In hierdie bundel vind ‘n mens veral ‘n bemoeienis met Afrika en die natuur.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die openingsgedig s</span><span lang="AF">ê </span><span lang="AF">dit reeds:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Tel dit met eerbied op: Dit is rou klei<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">met miljoene vingerafdrukke op.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die titel van die gedig “Interteks” neem die leser nie net na ander skrywers nie, maar veral ook na die skrywer se ondersoek na hierdie temas, soos nou onlangs beskryf in <i>Kumbukumbu: ’n Reisboek oor Kenia </i>(2022). Gesprekke met skrywers soos hierdie een met Pound:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ek lees Ezra Pound <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">in die trein en sien druppels <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">op die vuil blare. (83)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ezra Pound:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> The apparition of these faces in the crowd:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> Petals on a wet, black bough.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In “Reisplan” (92) praat hy met tydgenote en hul reise. Marais met ‘n reisplan op die knie. “Onvoltooid II” (44) is ‘n lieflike palinode op Louw se bekende vers:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Of dalk sterf jy vannag stilweg <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">met die laaste woorde wat steeds <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">gesê en ongesê bly voortbestaan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">By hierdie digter is daar werklike reis na onbekende ruimtes, maar ook besoeke in die fantasie en herinnering. Die jeug word dikwels opgeroep wat die idee van ‘n sirkelgang oopmaak. ‘n Mens keer terug na jou verlede om die hede te probeer begryp.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In “Geel Nyl” skryf hy oor die grense en liminaliteite:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Op die grenslyn tussen die dor woestyn<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en die doringstruike van die savanne<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">lê die tekens van vroeër in die sand. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En dis hierdie soeke na tekens wat ‘n mens opval in hierdie bundel met die digter as semiotikus.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Veldslae, grafstene, gedenkplate word gesien in hierdie terugreis na die jeugbestaan in Harrismith met ‘n besinning oor die impak van die Boereoorlog. Figure uit die jeug word argetipes van die bestaan wat die kind blootstel en bekend stel aan pynlike ontnugteringe soos oor Kevin wat weggeneem word na ‘n inrigting en die niggie Charlotte. Hierdie leser sien dan ook die terugkeer van jeugmense terug in die nou in mooi liefdesgedigte – maar iets bly in hierdie sirkelgang onvoltooid en onges</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Foto’s wat nie ontwikkel kon word nie en leeg uitkom, maak van herinnering via die skryfproses die enigste uitweg vir die digter: besonder goed beskryf in ‘n gedig oor Etienne Leroux met verwysings na Jan Rabie en sy vrou, die Vlaamse lettterkundige Marcel Jansens en die biograaf en kanoniseerder J.C. Kannemeyer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Gedigte oor die natuur en diere – is bekend aan hierdie digter se werkswyse - word hier bevestig in ‘n besondere reeks oor slange. In “Gewone luislang” (47) word die slang gekoppel aan die digter se jeugherinneringe.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Gewone luislang<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Python natalensis <o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Tussen die plaashek en die voorhekkie <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">vlam die weste op in ’n wêreldbrand <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">soos uit ’n prent in die Kinderbybel <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en ek dink die einde het aangebreek. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En uit Genesis hoor ek van die slang <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">in die Paradys: Adam en Eva <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">se ontmoeting in hulle vrugteboord <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">met ’n listige en slu besoeker. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">* * *<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In die dieretuin op Okahandja <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">lei Pa my tussen kameeldorings deur <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">na olifante, leeus, kameelperde <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en ape ingehok agter tralies. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Skielik lê reg voor ons oë ’n slang <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">met yslike donkerbruin rugvlekke, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die kop soekend en nie vermorsel nie <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en ek vlug gillend los uit Pa se hand. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><span style="font-size: x-small;">Zoopark, Okahandja</span><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Ook sinryk hier omdat die oeroeboros ook die slang van kreatiwiteit is met die ewigdurende siklus van geboorte en dood. Die terugkeer na die jeug en hoe dit die volwassene se lewe bepaal, neem ons terug na Carl Gustav Jung se sieninge oor argetipes, die sirkelgang van die bewuste en onbewuste en die numineuse.</span><span lang="AF"><a href="https://www.google.com/search?client=firefox-b-d&q=uroboros&si=AMnBZoHf_Fn2UuNgIww_vCJfpXiAHopRoSsaBwWBwSHkr-qCNmgNguNEppy-CNsDqyEH1ylPMzbctrR5Lg1nvDWbK9WX3d4zz-Wmrr8ky6HbmeYpAhyM5W8xsDJsTW5Au2Cso6dv9_oP3ULfmHfRFGjiXycaHtW5Ot8UnunQLPJWwcoEo_0-vwM%3D&sa=X&ved=2ahUKEwjNzdLWgcX_AhUOi_0HHVWqBUYQ3LoBegQICxAB"><span style="color: windowtext; text-decoration: none;"><o:p></o:p></span></a></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die politieke verse beklemtoon ‘n verdere sirkelgang van hoe meer dinge verander, hoe meer bly dit dieselfde. Die digter se groenpolitiek word bewys in verse vir en oor Gretha Thunberg met ‘n inspeel op Ingrid Jonker se gedig oor die kind. Die oorlog in die Oekraïne (met moontlikhede vir verskillende weergawes) bewys hoe behendig Marais dig.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die slotafdeling vergestalt ‘n spirituele bewussyn mooi verwoord as volg:</span><b><span lang="AF"><o:p></o:p></span></b></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die uur<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is ’n uur as die lig verander,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die skadu van die bome langer word, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die tortelduiwe se gekoer aanhou<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en die kraaie naby die huis kom sit. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dit is die uur om varkore te pluk<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">in die ruie tuin van vantevore<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en oorkant na die graftes toe te neem<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">waar my voorouers steeds ter ruste lê<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">in bestrede en belaste aarde. (86)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Gestroopte verse wat met min woorde ‘n hele sirkelgang laat oopwaaier. Terug na die digter se oeuvre en na ‘n ander digters en plekke:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“vol durf met drif en drang, onbevry”.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Marais is ‘n uiters produktiewe digter en navorser met uitsonderlike historiese studies en reisboeke.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Bronne:<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="letter-spacing: -0.15pt;"><span style="font-family: georgia;">Jung, C. G. 1964. <i>Man and his symbols</i>. Londen: Aldus Books.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="letter-spacing: -0.15pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF" style="letter-spacing: -0.15pt;"><span style="font-family: georgia;">Jung, C.G. 1953 – 1979. <i>The collected works</i> (Bollingen series XX). 20 volumes. Vertaal deur R.F.C. Hull. Ed. H. Read, M. Fordham, G. Adler, Wm. McGuire. Princeton: Princeton University Press. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>FineMusicRadio</i>)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><b><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-40662433469779695142023-07-11T10:26:00.000-07:002023-07-11T10:26:02.096-07:00 Resensie | Johann Lodewyk Marais – Kumbukumbu. ‘n Reisboek oor Kenia | Imprimatur, 2022<p><span style="font-family: georgia;">Johann Lodewyk Marais –</span><span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">Kumbukumbu</i><span style="font-family: georgia;">.</span><span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">‘n Reisboek oor Kenia</i><span style="font-family: georgia;">. Imprimatur, 2022. ISBN 978 0 6397 4398 1</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">‘n Memorieboek. ‘n Uitsonderlike boek van die digter (en historikus) Johann Lodewyk Marais se reise na Kenia. Regdeur hierdie digter se digkuns is daar ‘n bemoeienis met Afrika en meer spesifiek: Kenia. Die reisverslag is besonder insigryk met ‘n historiese gegewens wat afgewissel word met die digter se indrukke. Oor die verskille in kulturele kodes, misverstande rondom taal, onverwagse tegemoetkomende gidse en natuurlik kansvatters.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die digter het grootgeword in Noordoos-Vrystaat en as skoolkind ‘n obsessie ontwikkel met Oos-Afrika.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Deurgaans bly die leser bewus van die digter-as-optekenaar. Wanneer hy ‘n notaboek verloor en onverwags terugvind in ‘n sakkie aan sy tas wat hy nooit gebruik nie, is die leser verlig saam met hom. Anders was ons hierdie verslag kwyt (94). So dig hy in <i>Nomade </i>(2014):<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF">Heilige skrif</span></b><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die vrou wat onder die tamarinde<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die Koran sit en lees, keer my vierspoor<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">wanneer ek buk en met my wysvinger<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">aan die mooi karakters voor haar wil raak.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Sy gru en hou haar hande beskermend<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">oor die letters wat vir haar heilig is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“Elke ayat is wonders en tekens<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en het net so uit die hemel gekom,”<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">sê sy en prewel Mohammed se gebod.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Deur die boomtakke en -blare teken<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">die son die arabeskpatrone na.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die <i>ayat</i> hier verwys na die genommerde verse in die Koran. Dit beteken ook teken </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n mirakel.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">En alle reisigers weet hoe toevallige ontmoetings ‘n hele reis (positief of negatief) kan be</span><span lang="AF">ï</span><span lang="AF">nvloed.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die voortdurende spel tussen belewenis en optekening (wat later gedigte word), is vir hierdie leser die belangrikste aspek van hierdie herinneringsboek, soos die titel reeds aandui.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hierdie reisverslag gee vir ons ‘n kaart van die ruimte wat die reisende digter besoek. Ons beleef sy vreugdes en frustrasies. Maar dit is veral die kaarte van onthou wat hier tersaaklik is: ‘n terugreis na sy jeug op Harrismith waar hy ‘n swart taal aanleer as kind.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In “Versugting” (in <i>Ondertussen</i>, 2020) dig hy:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">My geil, versaakte kontinent:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Iets wens olienhout groei in jou<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dat alles Afrikaans sal bly<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en kerk, tempel en moskee hou.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">So met ‘n subtiele verwysing na Van Wyk Louw uit <i>Tristia</i>:</span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">My land, my dor, verlate land:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">iets wens olywe groei in jou:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dat alles klein, Latyns, gaan word<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en kalk-wit kerkies bou.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In hierdie reisverslag verwys hy na die Mau Mau; verder terug: die invloed van die Portugese seevaarders en Vasco da Gama se besoek in 1498. Later natuurlik, die kolonisering deur die Britte en hoe besetters ryk geword het weens koffie- en teeplantasies. <i>Out of Africa</i> deur die Deense skrywer Barones Karen von Blixen-Finecke (in 1937) karteer politieke oorgange.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Tydens die Tweede W</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reldoorlog het Kenia uiteraard voedsel en soldate voorsien aan die Britte. En die belangrike historiese oomblik beskryf Marais ook: in 1952 was Prinses Elizabeth en Prins Philip op besoek in Kenia toe haar vader, Koning George VI in sy slaap oorlede is. Sy is terug Engeland toe en in 1953 as Koningin gekroon.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die opstande van die Mau Mau’s, Jomo Kenyatta en die opkoms van Daniel arap Moi is die ondergrond van hierdie vertelling met latere politieke woelinge.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Leakey is hier en die Adamson’s met ‘n uitgebreide bronnelys vir verdere lees.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Uit Johannesburg, rigting Mosambiek, Tete, Malawi dan oor Tanzani</span><span lang="AF">ë waar hy </span><span lang="AF">Berg Kilimanjaro sien.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Mombasa en Malindi. Nairobi en Douala en Bangui …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Lees hierdie boek saam met </span><i><span lang="AF">Lae wolke oor Mosambiek</span></i><span lang="AF"> (2003).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dis in ‘n pragtige hardeband gepubliseer deur Imprimatur met mooi foto’s.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Kumbukumbu </span></i><span lang="AF">beteken herinnering. Die werklike reise word gesinchroniseer met die reise van die hart.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge is ‘n Genoot en navorser aan die Universiteit van Kaapstad.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-33649874742860256662023-07-10T11:15:00.002-07:002023-07-10T11:32:24.769-07:00Rubriek | Joan Hambidge – Vermindering | 2023<p><span style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifp8XuID7ZjZ83fYxTjDl1OwRvHQMEBnUjHq0e99IVZAkXPIQ0UrUWhBG6HLuNOrVXKq_PTC_en04feSEZ4nw1XX-vNiyX6KDJd3TDeesKDyZ2dZDm-nSRwyeELGsSmXMBbfFT69qY_YEWNNp-EdJxMIJQzIDpVQCCPcl6tXlZhbaQJJeL80xX8iSrc78/s2132/Vladi%CC%81mi%CC%81r%20van%20Julia%20May%20Jonas.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2132" data-original-width="1400" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifp8XuID7ZjZ83fYxTjDl1OwRvHQMEBnUjHq0e99IVZAkXPIQ0UrUWhBG6HLuNOrVXKq_PTC_en04feSEZ4nw1XX-vNiyX6KDJd3TDeesKDyZ2dZDm-nSRwyeELGsSmXMBbfFT69qY_YEWNNp-EdJxMIJQzIDpVQCCPcl6tXlZhbaQJJeL80xX8iSrc78/w263-h400/Vladi%CC%81mi%CC%81r%20van%20Julia%20May%20Jonas.jpg" width="263" /></a></div>I<p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Wat is die regte woord vir <i>abuse</i> in Afrikaans? Dalk vermindering? Daardie goed gemikte hou – dikwels met ‘n glimlag – wat jou op jou plek sit.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dalk is vermindering presies dat jy iemand nie gee wat hom toekom of wat hy behoef nie. Nie net is dit die klap of skop nie, maar <i>veral</i> die stille weerhouding van goedkeuring.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Alles geleer by ‘n vriend wat besig is met ‘n studie oor hierdie fenomeen wat waarsku dat die proses gemik is op die effek. Hierdie soort venyn kan net goed werk as daar ‘n gehoor is wat deel vorm van die negatiewe applouskomitee.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">So moenie laat blyk dit raak jou nie; dan is die seile sonder wind.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ons moet oorleef. <i>Survival of the fittest</i>. Ons moet dikwels iemand anders uit die pad vee, om self iewers te kom.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Is dit wel nodig? In die natuur is daar volop voorbeelde van ho</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF"> insekte transformeer om die aanvaller te kan troef. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In my dae as dosent was ek telkemale bewus van hierdie soort strategie. Die sin wat alles dekonstrueer met ‘n <i>maar.</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Of die hoonlag wanneer iemand besig is om te gly of teenstand beleef. Te veel sarkasme, te min ironie. En ons weet wat Kissinger se siening was van akademiese gevegte.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die ewige </span><i><span lang="AF">Schadenfreude</span></i><span lang="AF"> so part en deel van die Akademie. In vele akademiese romans is daar nie net karaktermoord nie, maar soms ‘n werklike lyk om alles mooi saam te vat vanaf Mary McCarthy se </span><i><span lang="AF">The Groves of Academe</span></i><span lang="AF"> tot Vladimir Nabokof se </span><i><span lang="AF">Pnin</span></i><span lang="AF">en Kingsley Amis se </span><i><span lang="AF">Lucky Jim</span></i><span lang="AF">.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die jongste voorbeeld is die onlangse <i>Vlad</i></span><i><span lang="AF">í</span></i><i><span lang="AF">m</span></i><i><span lang="AF">í</span></i><i><span lang="AF">r</span></i><span lang="AF"> van Julia May Jonas.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die digkuns ontgin hierdie proses, naamlik die besef dat ons uitgelewer is aan ander se meedo</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">nlose kritiek of vermindering. Ons kyk na:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">D.J. Opperman se gedig “Ou Matroos, Napels” (<i>Dolosse</i>, 1963).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Aan hoog geknoopte toue<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">wapper wasgoed tussen geboue.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Kinders baklei<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">om vullisblikke<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">na eetbare afvalstukke.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Tien mans sit gebuk<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">van honderde hoenders<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">vere en pluk.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Oor ‘n fornuis <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">skree ‘n vrou:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">“Wanneer kom jou pampiere<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">dat ons weer kos kan koop?”<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy swyg, bal sy artritusvuis,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">bedaar en staar:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">vou in sy hand<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">die vyf seeroetes van die w</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reld oop,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">en – onder wapperende wasgoed – vaar.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidDwQQpMbe0PsEq9VGdrNQceH23FK_SoYfKYh0oJAKTADGMTnvF5-8YRd_JRhEosnYjU3pW22-pCE8mJX4R5EaeISun96_46l4QTq3H1_uA2fd2P22JRX7KUNdjikmh-LJ4kzcvg69QGJHC82Pm1rx7mayg89CFV9JJ8YXj3VancN0uqB714pc0VU-0Lk/s680/Peter%20Sarstedt%202.webp" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="425" data-original-width="680" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEidDwQQpMbe0PsEq9VGdrNQceH23FK_SoYfKYh0oJAKTADGMTnvF5-8YRd_JRhEosnYjU3pW22-pCE8mJX4R5EaeISun96_46l4QTq3H1_uA2fd2P22JRX7KUNdjikmh-LJ4kzcvg69QGJHC82Pm1rx7mayg89CFV9JJ8YXj3VancN0uqB714pc0VU-0Lk/w320-h200/Peter%20Sarstedt%202.webp" width="320" /></a></span></span></div><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: right;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia; font-size: x-small;">Peter Sarstedt</span></span></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"><br /></span></span></span></span></p><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">In hierdie klassieke vers sien ons vermindering-in-aksie.<o:p></o:p></span></span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die vrou praat nie; sy skree op die man wat afhanklik is van ‘n staatspensioen.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy swyg en sy weerloosheid word verder bevestig deur artritus.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Maar ten spyte van die ellende (bakleiende kinders, afvalstukke, die reuk van hoenders wat skoongemaak word) verlos sy herinneringe hom.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die vyf seeroetes is die lyne op sy hand en die wapperende wasgoed word die seile nou.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Fornuis is ‘n stookplek of vuuroond. En in die sinonieme-woordeboek staan dit onder fornikasie. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die digter laai dus die gedig met implikasie dat die vrou moontlik geld verdien met haar fornuis.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">‘n Besoek aan Napels is pynlik weens die armoede en ellende.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Peter Sarstedt se song <i>Where Do You Go to My Lovely</i> (1969) word geaktiveer vir hierdie leser. Die bekende gedeelte:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I remember the back streets of Naples<br />Two children begging in rags<br />Both touched with a burning ambition<br />To shake off their lowly-born tags, they tried<br />So look into my face, Marie-Claire<br />And remember just who you are<br />Then go and forget me forever<br />But I know you still bear the scar, deep inside, yes, you do<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy sing ‘n lied oor haar en hy weet wie sy werklik is en waar sy vandaan kom.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Is dit ‘n werklike geliefde oor wie hy sing?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Deur die jare is daar gewonder: Sophia Loren? Die Deense aktrise en sanger Nina van Pallandt?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die verskillende moontlikhede en bespiegeling word deur die komplekse lirieke ondermyn. ‘n <i>Jet set</i>-meisie wat aan die Sorbonne studeer het en die Aga Khan ken met ‘n skildery van Picasso is duidelik ‘n samestelling van verskillende beroemdes.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Boonop het Sarstedt s</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">lf die mites aangeblaas deur te vertel dit gaan oor ‘n geliefde wat in ‘n vuur gesterf het.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Hy het later beken hy het gelieg.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die Franse akkordion en die faux-Euoropese wals beklemtoon dat hierdie lied verskillende style naboots.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Nog Opperman nog Sarstedt se tekste word verminder deur die “werklikheid”.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">As die kunswerk gekoppel word aan ‘n bepaalde insident, reis of mens word dit ingeperk. En d</span><span lang="AF">í</span><span lang="AF">t is die ergste vorm van vermindering vir enige kunstenaar.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">© Joan Hambidge<o:p></o:p></span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-9782444388640669522023-07-03T08:43:00.001-07:002023-07-03T08:45:10.775-07:00 Resensie | Konstantinos P. Kavafis - Van Alexandrië na Ithaka | Naledi, 2023<p><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-YIXATpN_4elMKGE-_jTXhdm39O7rfla_JqN2-PgihGXm8IQlveGN-YRdm24jO8y8D0AC7-lxdSV-8kKjmBDxyVgor0treIcV3UbmBFY5svIvBKrZ1o-_3Ng4rDaPKRqbvTLYKmteXuMiNuTEi4gDFd8PYfBy8WGxH_NyH0SvZg2_ao-nquz2v2aPqZA/s280/Konstantinos%20P.%20Kavafis%20-%20Van%20Alexandrie%CC%88%20na%20Ithaka.webp" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="280" data-original-width="180" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-YIXATpN_4elMKGE-_jTXhdm39O7rfla_JqN2-PgihGXm8IQlveGN-YRdm24jO8y8D0AC7-lxdSV-8kKjmBDxyVgor0treIcV3UbmBFY5svIvBKrZ1o-_3Ng4rDaPKRqbvTLYKmteXuMiNuTEi4gDFd8PYfBy8WGxH_NyH0SvZg2_ao-nquz2v2aPqZA/w257-h400/Konstantinos%20P.%20Kavafis%20-%20Van%20Alexandrie%CC%88%20na%20Ithaka.webp" width="257" /></a></span></span></div><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Konstantinos P. Kavafis - </span><i style="font-size: 11pt;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Van Alexandrië na Ithaka</span></i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"> (</span><span style="font-size: 11pt;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">vert<b>. </b></span></span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Louise Cilliers). </span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Naledi, 2023. </span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ISBN: 978-1-77617-236-8 | 102 bladsye, </span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">R260.00</span></span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i></span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Vertalings verruim en verryk ‘n taal. Ons kan nie sonder vertalings betaan nie. Daar is verskillende soorte vertalings: herdigtings, swak en goeie vertalings. Blote transkripsies. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Uys Krige is waarskynlik een van ons grootste vertalers uit die Spaans, Frans en Portugees. Uit Duits het Gunther Pakendorf ‘n beduidende bydrae gelewer soos Daniel Hugo uit die Vlaams. Of Fanie Olivier. Na</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ò</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">mi Morgan en Bernard Odendaal se puik Brel bydraes uit die Frans. Op die Versindaba lewer Odendaal uitstekende vertalings van gedigte, bekend en minder bekend, uit die Duits. Helize van Vuuren uit Duits.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die lys is onmeetlik lank.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit is dan ook goed om die oorspronklike teks langs die aangebode vertaling te sien. Hier sien ons dit nie, omdat min lesers Grieks ken.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">My kennis van Grieks is eweneens beperk. Hierom word daar net op die vertalings gefokus as geslaagde gedigte. Daar is wel vergelykings gemaak met Engelse vertalings.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Ek lees Kafavis al vir jare en het self “Ithaka” vertaal (opgeneem in <i>Sanctum</i>). Johann de Lange het dit eweneens skitterend vertaal soos Uys Krige.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Daar is 44 gedigte opgeneem met ‘n voorwoord en verduideliking van terme in ‘n nawoord. Louise Cilliers is ‘n klassikus en sy ken dus die taal in al sy geledinge.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Cilliers se vertalings spreek tot hierdie leser. Met elke herlees, was hierdie leser bekoor.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">So word hierdie boek bemark:</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"></span></span></i></p><blockquote><i><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Verskeie van Konstantinos Kavafis se gedigte is al in Afrikaans vertaal, maar dit is die eerste keer dat so ’n groot aantal vertalings in een bundel saamgevat word, en die eerste keer dat die gedigte direk uit Grieks vertaal is. Kavafis se gedigte alhoewel meer as ’n eeu gelede in ’n verre land geskryf, spreek steeds tot mens vandag. Dit resoneer oor land en tydgrense heen. Uys Krige het Kavafis as ’n moderne praatdigter beskryf dit is asof hy op ’n gemaklike doodgewone manier met jou praat en dit kom goed oor in Afrikaans. Hierdie versameling gedigte is vir die leek sowel as die geleerde.</span></span></i></blockquote><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Die vertaler wys op die verskille tussen puritistiese en volks Grieks en hoe die digter telkens ‘n woord kies wat die beste pas. Sy wys verder op die mitologiese, historiese, filosofiese en homo</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">rotiese temas.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die digter is bekroon met die Medalje van die Orde van die Phoenix.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Sy gee ‘n kort lewensloop van die digter, gebore in Alexandri</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"> in 1863. Dan weens onluste in die stad, die familie se vertrek na Konstantinopel. Sy verskaf eweneens ‘n opsomming van sy digterlike loopbaan en die familie se ellendes. Hy werk vir die Egiptiese kantoor van Waterwese ten einde te oorleef vir ongeveer dertig jaar.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die digter het min gereis en hy sterf op 29 April 1933 op sy sewentigste verjaarsdag.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die toets vir ‘n <i>oortuigende </i>vertaling is dat dit nie soos een moet klink nie. Ek fokus vervolgens op ‘n paar verse. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Verse wat melancholies is, spreek tot my. Dit wat handel oor verbode liefde. Verlange na wat w</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">á</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">s …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Herinneringe soos in die slot van die gedig “Grys” (87):<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Herinnering, bewaar hulle<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">soos hulle eens was, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">herinnering, bring my vanaand wat jy kan, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">al wat jy kan <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van daardie liefde van my. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die gedig “Gebed” is ‘n juweel (69). Min, spaarse woorde wat verlies en verdriet opvang met ‘n personifikasie van die Maria-beeld.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Gebed <o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die see het ’n matroos in sy dieptes ingetrek. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Sy moeder, onwetend, neem ’n kers, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">steek dit aan by die voete van Maria, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">vra vir ’n spoedige tuiskoms, goeie weer – <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">en heeltyd spits sy haar ore teen die wind. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Maar terwyl sy bid en smeek <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">luister die beeld, swaarmoedig en bedroef, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">wetend dat die seun op wie sy wag nie sal terugkeer nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">“Op die skip” (78) is ‘n melancholiese terugkyk na ‘n verhouding wat ver in die verlede lê. Met herinnering wat vervaag soos ‘n potloodtekening. Betowerend ontsluit presies hoe dit was toe.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Op die skip <o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hierdie klein potloodtekening <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">lyk vir seker soos hy. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Vlugtig geskets op die skip se dek <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">op ’n betowerende middag, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die Ioniese See rondom ons. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit lyk soos hy. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Maar ek onthou hom meer aantreklik. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Pynlik wellustig. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit straal uit sy gelaat. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy lyk vir my mooier <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">noudat my siel <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">hom uit tyd oproep. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Uit tyd. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Al hierdie dinge <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">is eintlik baie oud – <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die skets, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die skip, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die middag.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">“Hy verlaat die kantoor” (83) is ‘n klassieke gedig. Die verveling van die werk en die slenter aktiveer cruising bekend aan die gay-man se bestaan. In die silhoe</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">t van die man word alles weergegee. Hier dink ‘n mens aan De Lange se gedigte waar hy ook na hierdie digter verwys.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die gedig se slot is weggelaat. In die Engelse vertaling van Keely en Sherrard:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Quickly, secretly, so the shopowner sitting at the back<br />wouldn’t realize what was going on.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Waarom? Wou die vertaler snoei?<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy verlaat die kantoor<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy verlaat die kantoor waar hy <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">teen ’n karige salaris in diens was,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">’n onbeduidende pos<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">(sy salaris net agt pond, bonusse ingesluit).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy verlaat die kantoor<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">na nog ’n vervelige werksdag, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">die hele middag moes hy geboë sit.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy verlaat die kantoor sewe uur,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">loop stadig uit,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">slenter rustig straat af.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">’n Mooi jong man, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">’n tikkie verleidelik, duidelik voluit sensueel.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Nege-en-twintig geword ’n maand gelede. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Rustig drentel hy straat af<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">langs armoedige stegies na sy huis, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">verby ’n klein winkeltjie wat goedkoop<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">en alledaagse items vir werksmense adverteer. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy sien ’n gesig daar binne, ’n silhoeët<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">wat hom noop om in te gaan.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy gee voor hy soek gekleurde sakdoeke. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hy vra uit oor die sakdoeke<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">se kwaliteit, die prys,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">sy stem gesmoor, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">byna onhoorbaar deur hartstog. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Die antwoord kom na hom <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">in dieselfde trant,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">vaag, verward, fluisterend,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">kwalik ’n verborge instemming.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Deurentyd gaan die gesprek oor die koopware – <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">maar eintlik is die doel <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">dat hul hande moet raak<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">oor die sakdoeke, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">dat hul gesigte,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">hul lippe mekaar asof toevallig nader, <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">dat daar momenteel<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">liggaamlike kontak sou wees.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">So klink die Engelse weergawe:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">He Asked about the Quality</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">―</span></b><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></b></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><a href="https://twitter.com/intent/tweet?text=https://www.onassis.org/initiatives/cavafy-archive/the-canon/he-asked-about-the-quality" target="_blank"><span style="color: blue;"> </span></a></span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"></span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">He left the office where he’d taken up<br />a trivial, poorly paid job<br />(eight pounds a month, including bonuses)—<br />left at the end of the dreary work<br />that kept him bent all afternoon,<br />came out at seven and walked off slowly,<br />idling his way down the street. Good-looking;<br />and interesting: showing as he did that he’d reached<br />his full sensual capacity.<br />He’d turned twenty-nine the month before.<br /><br />He idled his way down the main street<br />and the poor side-streets that led to his home.<br /><br />Passing in front of a small shop<br />that sold cheap and flimsy things for workers,<br />he saw a face inside there, saw a figure<br />that compelled him to go in, and he pretended<br />he wanted to look at some colored handkerchiefs.<br /><br />He asked about the quality of the handkerchiefs<br />and how much they cost, his voice choking,<br />almost silenced by desire.<br />And the answers came back the same way,<br />distracted, the voice hushed,<br />offering hidden consent.<br /><br />They kept on talking about the merchandise—but<br />the only purpose: that their hands might touch<br />over the handkerchiefs, that their faces, their lips,<br />might move close together as though by chance—<br />a moment’s meeting of limb against limb.<br /><br />Quickly, secretly, so the shopowner sitting at the back<br />wouldn’t realize what was going on. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"></span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">Reprinted from C. P. Cavafy: <i>Collected Poems</i> Revised Edition, translated by Edmund Keeley and Philip Sherrard, edited by George Savvidis. Translation copyright © 1975, 1992 by Edmund Keeley and Philip Sherrard. Princeton University Press. For reuse of these translations, please contact Princeton University Press.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">IV<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">“n Priester by Serapeion” ruk aan die hart. Historiese verse soos “Thermopulai” oor Klein Ignatios en Alexandri</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;">ë</span><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"> as ‘n kruispunt van beskawings. Sy begelei ons ook deur stede en naamsveranderinge, verskillende kulture en gelowe. Die Griekse mitologie in “Achilles se perde” word voortreflik vertaal:<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">…<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">oor Patroklos, leweloos – die ewigheid in –<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">sy eerlose weerlose asemlose vlees<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">uitgewerp uit die lewe<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">na die groot Niks. (25)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">V<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Dit spreek vanself dat hierdie vertaling bekoor. Dit lees vlot en ontroer die leser telkemale.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Joan Hambidge <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Endnoot:<i><o:p></o:p></i></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><b><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Twee vriende<o:p></o:p></span></span></b></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">na Cavafy<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hulle is minnaars soos hulle daar stap.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Hulle kan dit nie wegsteek nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">lets aan hulle houding suggereer meer<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">as wat sigbaar is: die oorleun<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van hulle lywe na mekaar,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">‘n vertroulikheid in die kantel<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van nek en skouers,<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">en ook hulle stap<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">– in pas – verraai iets<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">van die soort bed<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">waaruit hulle so pas opgestaan het.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;"> <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><span lang="AF" style="font-size: 12pt;"><span style="font-family: georgia;">Johann de Lange: <i>Nagsweet</i> (1991)<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="font-size: 11pt; margin: 0cm; text-align: center;"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>FineMusicRadio</i>)</span></p><div><br /></div>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-62090597634562712372023-06-20T12:06:00.000-07:002023-06-20T12:06:32.870-07:00 Resensie | Eben Venter – Decima | Penguin, 2023<p><span lang="AF" style="font-family: georgia;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span lang="AF" style="font-family: georgia;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_RQBJ0V-HTQbqah9r9NY31_vOLLGAfKsLqaJwK7VPKqjeENdqHtAQAY26vuFJvLV6fgruicZJiIwoaBTrerx-PJ4_qO35jFZ6TCumDzITXyI1iSTCaoDCG2mMijTDOlSAemVmn714ovl4p-R4U-CYiPKhD9oytEfqAMJkeuEBTPd-KBP_JuXllR9c-bU/s1080/Voorblad_Decima.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="706" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_RQBJ0V-HTQbqah9r9NY31_vOLLGAfKsLqaJwK7VPKqjeENdqHtAQAY26vuFJvLV6fgruicZJiIwoaBTrerx-PJ4_qO35jFZ6TCumDzITXyI1iSTCaoDCG2mMijTDOlSAemVmn714ovl4p-R4U-CYiPKhD9oytEfqAMJkeuEBTPd-KBP_JuXllR9c-bU/w418-h640/Voorblad_Decima.jpg" width="418" /></a></span></div><span lang="AF" style="font-family: georgia;"><br />Eben Venter – <i>Decima.</i> Penguin, 2023. </span><span lang="AF" style="font-family: georgia;">ISBN 9781415210017</span><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;">Resensent:</span><span style="font-family: georgia;"> </span><i style="font-family: georgia;">Joan Hambidge</i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><br /></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierdie roman uit die pen van die veelbekroonde skrywer Eben Venter se pen is gewoon meesleurend. Outofiksie, fabel, ‘n speurverhaal, jeugherinneringe, reisverslag </span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">n wetenskap word saamgesnoer om te skryf oor bewaring. Die megaherbivoor, die renoster, word in hierdie boek beskryf vanuit verskillende invalshoeke met talle stemme en fokalisasies.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Veral op ‘n taalvlak is dit ‘n boeiende roman, omdat die outeur se Afrikaans ook ‘n soort bewaringsaksie word soos die benaming van bossies: bababoudjies en lammerlat, boesmankers en v</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">rpis, kwaaiman en ghaap en dawidjiewortel, skryf hy op bladsy 85.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Name in die Groot-Karoo en die taal van sy moeder kan nooit uitgeban word nie, net soos die benaming van daardie bossies nie vernietig kan word nie. Want die name is verewig in hulle wortels, hulle lattakke en saaddoppe. ‘n Besonder belangrike kwessie, juis in hierdie dae waar Standaard-Afrikaans opnuut gekritiseer word en vari</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">teite beskou word as tale met ‘n gelyke status as die standaard. Politieke kwessies, inderdaad.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Tale transformeer en is gebed in die konteks van die tyd: <i>un gros l</i></span><span lang="AF"><i>é</i></span><span lang="AF"><i>gume </i>of<i> petit poisson</i> in Frans word vandag nie meer gebruik nie, omdat die indertydse boeremilieu van Frans verander het.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF"><br /></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Maar daardie begrippe bestaan steeds.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Decima</span></i><span lang="AF"> gaan oor renosterstroping op die eerste storievlak. Maar dit gaan uiteindelik oor meer as dit: stroping, tradisionele medisyne, bewaarders, veldwagters, kansvatters teenoor mense met integriteit.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Selfs die renoster word aan die woord gestel. So begin die teks:</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"></span></span></p><blockquote><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Vandag moet ek die sangoma gaan spreek. Die lug is yl met vlokke bleikgoud – vroeglente in die Oos-Kaap. ’n Polohemp met helder, dik strepe en swart jeans voel reg. Gedurende die skraal oggenduur hierdie brokke in my droom: ’n “teken hier”-vorm wat aanhoudend vervaag, ’n hand winterwit en leweloos, en die kleur blou. Niks hiervan beteken iets totdat ek by die sangoma gaan sit nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">…<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">My ma wag op my by die eetkamertafel. Sy het gedek met ’n outydse, gehekelde tafeldoek en ’n Noritake-bord. Daar is twee goudbruin beskuite op die bord, en bitterige Nescafé in een van haar blommetjieskoppies – in dié deel van die storie is ek in Paradys-aftreeoord. Nou glip my ma se hand om die bekertjie warm melk en vou myne toe vir die ontbytgebed. Dan sê sy: Jy kan my kar vat. Ek bedank haar, ook vir die gebed wat ek beskou as ’n seëning omdat ek nie meer bevoeg is om vir myself te bid nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ek maak als bymekaar vir die konsultasie, my Leica-kamera, gelaaide iPhone, notaboek, potlood en water, toe my ma my vasgryp met haar benerige, skone hand: My kind, sê sy, ek wil nie hê jy moet doodgaan voor my nie, dis al wat ek vra.</span></span></p></blockquote><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">*<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Daar is verskillende stemme of sprekers aanwesig. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Saamgesnoer deur ‘n slim gefiksonaliseerde outeur met besoeke aan museums (in Belgi</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF">) en ‘n sangoma in die Oos-Kaap. Hongkong en ander buitelandse ruimtes. Jeugherinneringe op ‘n skaapplaas ruk aan die hart. Besoeke aan die moeder in die aftree-oord is pynlik en helder beskryf. Daar is Athule Bomvane en Frankie van der Merwe, en die lewensmaat. Ross en vele ander stemme wat help vertel in ‘n soort Faulkner-agtige aanbod. Dr Heinz Mödler, onder andere rubriekskrywer, is ook hier. Hy is veral bekend vir sy insigryke rubrieke oor historiese en mediese kwessies.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Skrywers soos Proust, Flaubert, George Orwell, J.M. Coetzee saam met Claude L</span><span lang="AF">é</span><span lang="AF">vi-Strauss begrond die verhaal verder. En uiteraard: Eug</span><span lang="AF">ė</span><span lang="AF">ne N. Marais se <i>Dwaalstories</i>.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En Lucretius se siening dat geslagte tot niet gaan. En so gaan dit altyd wees (114).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die voorblad van Albrecht D</span><span lang="AF">ü</span><span lang="AF">rer se ikoniese renoster is treffend en aktiveer ook die vele kunsgesprekke en beskouings van die diorama. Besoeke aan Belgi</span><span lang="AF">ë</span><span lang="AF"> en ontmoetings met kenners analiseer die impak van die Belgiese Kongo en Koning Leopold II se kolonisering van swart mense.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die sieninge en beskrywings van Roosevelt se brutale jagekspedisies en sy verminderende uitsprake oor renosters is eweneens tersaaklik nes J.M. Coetzee se belangrike studie <i>The lives of animals</i> (1999).<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">III<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Verskillende perspektiewe: Die stropers Athule, Frankie van der Merwe, die Chinese diplomaat en die Big Boss wat alles orkestreer teenoor die wildbewaarder, Ziyanda wat weet hoe hierdie stropers werk, maak van hierdie gegewe ‘n soort speurverhaal. Klinies beskryf hoe die stropers wil geldmaak anders as die simpatieke Ziyanda.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Teenoor die siening van die medisinale effek van renosterpoeier word die verteller gekonfronteer met sifilis en ‘n besoek aan ‘n Westerse dokter. Die navorsers Roslyn en Leigh-Ann wat in Hongkong moet meer te wete kom oor wat </span><span lang="AF">á</span><span lang="AF">gter die skerms alles gebeur met renosterhorings en al die mites daaromheen ontmasker.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die taal van die dier (vertolk deur die verteller) in Afrikaans teenoor Kantonnees en Xhosa.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die hele kwessie van navorsing en etiese kwessies word subtiel aangespreek. Wat mag die navorser in ‘n studie weergee? Wat mag uit ander dagboeke of vertellings “oorgeneem” word in ‘n roman? Hierom dan die lang lys van erkennings deesdae so opvallend in die romankuns.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Uiteindelik word die moeder en dier teenspelers van mekaar. Dit word ten slotte ‘n portret van die moeder wat sterf. Hoe sy vertrek en van haar waardigheid gestroop word, is eweneens tersaaklik: die dood maak ons niks, on-waardig. Die dood dan as die groot stroper.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ligte wat skyn in huisies in die Oos-Kaap om die dooies te gedenk.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die boek word opgedra aan die werklike moeder, Maureen Venter en die roman is voortdurend besig om die grense tussen fiksie en werklikheid uit te daag.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Op ‘n eerste vlak is dit die storie van <i>Decima,</i> getraumatiseer deur haar moeder se dood in die Groot Visrivier-park en dat diere waarskynlik meer weet as wat ons besef.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Elegie en ekologiese studie. Fiksie en faksie. Die waarheid gelieg met die verteller wat telkemale die perspektief verander amper soos in ‘n dokument</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">re rolprent.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Dis ‘n asemsnakkende mooi roman. Dit betower, sleur jou mee in bykans 200 bladsye. Daar is eweneens ‘n tersaaklike bibliografie en selfs een wat versin is.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van <i>FineMusicRadio</i>)</span><span face="Calibri, sans-serif" style="font-size: 11pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Unknownnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2644656621802001432.post-83173658677244508812023-06-06T11:52:00.000-07:002023-06-06T11:52:19.885-07:00Resensie | Jaco Jacobs - Die spaghettiboom | Protea Boekehuis, 2023<div><span style="font-family: georgia;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7Ktwt5CPI6pLK3Yz8wrKTlD3CVlZ0s6NRlIXPv3bjD7-6V8cOhnxOMjgyUYY-qt8kYZXWtCP4XVWWtN-Zb8YtjZAyXWss5mxolJssEHi9pieQz402jc0wab4EREwT66Od9YHwIpKQcBjiAp8hvO1BWlLvRtDU1fd54q59RYZZEIyNHmlrPMK4wP7n/s459/Die%20spaghettiboom.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="459" data-original-width="459" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7Ktwt5CPI6pLK3Yz8wrKTlD3CVlZ0s6NRlIXPv3bjD7-6V8cOhnxOMjgyUYY-qt8kYZXWtCP4XVWWtN-Zb8YtjZAyXWss5mxolJssEHi9pieQz402jc0wab4EREwT66Od9YHwIpKQcBjiAp8hvO1BWlLvRtDU1fd54q59RYZZEIyNHmlrPMK4wP7n/s320/Die%20spaghettiboom.jpeg" width="320" /></a></div>Jaco Jacobs - <i>Die spaghettiboom</i> (Illustrasies Pippa Pereira). Protea Boekehuis, 2023. ISBN: 978 4853 1325 0 | R180</span></div><div><span style="font-family: georgia;"><br /></span></div><div><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Resensent: <i>Joan Hambidge</i><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">I<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Lydia Snyman, die uitstekende teoretikus van kinderboeke, het dikwels gesorg vir omstredenheid. Sy het wel sterk idees gehad oor die feit dat ‘n mens die kinderleser nie moet onderskat nie. En meer nog: dat ‘n kinderboek nie sommer ‘n storie is wat jy kan skryf omdat jy kinders het nie. Van haar bekendste werk is:<o:p></o:p></span></span></p><table border="0" cellpadding="0" class="MsoNormalTable" style="color: black; font-variant-caps: normal;"><tbody><tr><td style="padding: 0.75pt; width: 33.2pt;" width="44"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">1968 <o:p></o:p></span></span></p></td><td style="padding: 0.75pt; width: 288.1pt;" width="384"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die kind en sy literatuur <o:p></o:p></span></span></i></p></td></tr><tr><td style="padding: 0.75pt; width: 33.2pt;" width="44"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">1969 <o:p></o:p></span></span></p></td><td style="padding: 0.75pt; width: 288.1pt;" width="384"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Basiese kinderboeke: ’n lys vir ’n Suid-Afrikaanse biblioteek <o:p></o:p></span></span></i></p></td></tr><tr><td style="padding: 0.75pt; width: 33.2pt;" width="44"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">1975 <o:p></o:p></span></span></p></td><td style="padding: 0.75pt; width: 288.1pt;" width="384"><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die kinderverhaal as literatuur <o:p></o:p></span></span></i></p></td></tr></tbody></table><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Sy was ook vertaler van klassieke kinderboeke soos <i>Die pratende pot</i>: ’n Deense volksverhaal deur Virginia Haviland en <i>Die swaap en die vis</i>: ’n Russiese volksverhaal deur Gennadij Spirin.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die afgelope paar jaar het hierdie leser verskeie kinderboeke begin lees. Die buurkind, Nina se biblioteek is deur my aangevul en selwers is hierdie boeke met groot vreugde deur my gelees.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En tekenrolprente soos <i>Toy Story</i> (1995) of Japannese animasierolprente is nie net vir kinders nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">A town called</span></i><span lang="AF"> <i>Panic</i>, die 2009 mal film van </span><span lang="AF" style="color: windowtext; text-decoration: none;">Stéphane Aubier</span><span lang="AF"> en </span><span lang="AF" style="color: windowtext; text-decoration: none;">Vincent Patar</span><span lang="AF">, is uiters bekoorlik. Die Cowboy, Rooihuid en die Perd (die hoofkarakters) en die fout rondom ‘n bestelling met stene is heerlik vermaaklik.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Hierteenoor die ernstige werk van </span><span lang="AF" style="color: windowtext; text-decoration: none;">Hayao Miyazaki</span><span lang="AF"> se <i>Spirited Away</i> van 2020. Dit beskryf die fantasie van ‘n dogtertjie wat aan die slaap raak en dan in haar droom iets magistraals en ontstellends beleef. Die tienjaar oue Chihiro Ogino en haar ouers, reis na hul nuwe huis. Haar pa neem ‘n kortpad en beland voor ‘n pretpark wat leeg staan. Die kind wil nie meedoen nie en dan word dit ‘n ervaring in ‘n restaurant waar haar ouers verander in varke. Sy kan nie vlug nie. Sy ontmoet Haku wat haar teen die gevare waarsku …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Sy beleef verskeie vreesaanjaende dinge, maar wanneer sy wakker word, kan sy gelukkig niks onthou nie. Sy het wel die w</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reld van geeste besoek, oftewel Kami in die Japannese Shinto-kultuur.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">II<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Ons dra almal ‘n kinderboek of meer in ons. Enid Blyton. Trompie en Saartjie. En later <i>Keurboslaan</i> en <i>Maasdorp</i>. Niks kom waarskynlik by <i>Stories van Rivierplaas</i> uit nie.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Die kind se fantasie of verbeeldingsw</span><span lang="AF">ê</span><span lang="AF">reld is dikwels ‘n plek van ontvlugting. Veral as die kind afknouery of vermindering beleef.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></i></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><i><span lang="AF">Die spaghettiboom</span></i><span lang="AF"> van Jaco Jacobs (met illustrasies deur Pippa Pereira) is ‘n kleuterboek. So lui die blakerteks:</span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><i><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"></span></span></i></p><blockquote><i><span style="font-family: georgia;">In Mika-hulle se tuin is daar 'n boom. Dit het 'n dik stam vol knoetse en knoppe en dit is die perfekte boom vir boomklim. Maar dit is eintlik nie 'n doodgewone boom nie. Party dae word die boom 'n seerowerskip. Ander dae word dit 'n besige restaurant. Sommige dae dra die boom die vreemdste vrugte, soos verfkwaste, ou sokkies of stringe spaghetti. Die boom is Mika se beste maat, tot daar op 'n dag nuwe bure intrek ... Hierdie is 'n verhaal vol verbeelding met klem op die waarde van vriendskap.</span></i></blockquote><p></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Maar dis meer as dit. Dis ‘n verstommende verhaal van transformasie en verbeelding. </span></span><span style="font-family: georgia;">Kyk wat gebeur alles in die boom …</span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">Margaret Atwood in haar essay “Not so Grimm: The Staying Power of Fairytales” opgeneem in <i>Curious Pursuits</i> (Virago, 2005) wys op die argetipes in fe</span><span lang="AF">ëverhale na aanleiding van Marina Warner se studie <i>From the Beast to the Blonde</i>. Plesier, lag, trane …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Mika en Niel. ‘n Boombiblioteek.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Soms ‘n seerowerskip, ander keer ‘n verhoog waar die beste sangers optree (voëltjies). Dan weer ‘n woeste, wilde pretpark. Selfs ‘n besige restaurant. Die boom dra ook vreemde vrugte soos ou sokkies, verfkwaste en natuurlik stringe spaghetti.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">En dis dan die buurseun wat die fantasie breek wanneer hy meen in ‘n boom kan daar nie spaghetti wees nie. Dan die wending: hy word deel van haar fantasie met boeke oor monsters, meerminne, ridders en ruimtevaarders. En uiteindelik verander die boom in ‘n oertydboom …<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span lang="AF">En dan word haar boom <i>ons</i> boom met ‘n pterodaktiel met eiers wat uitbroei. </span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">Die boom is simbolies van die lewe. Dit representeer die hiernamaals. Bome is is ook ‘n konneksie tussen die aarde en die hemel. In die Keltiese kultuur word bome as voorouers gesien en hierom is dit heilig.<o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span class="hgkelc"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span style="font-family: georgia;"><span class="hgkelc"><span lang="AF">Hierdie is ‘n boek vir alle kinders en groot kinders. Jaco Jacobs is ‘n besondere talent.</span></span><span lang="AF"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;"> </span></span></p><p align="center" class="MsoNoSpacing" style="margin: 0cm; text-align: center;"><span lang="AF"><span style="font-family: georgia;">(Hierdie resensie word geplaas met vriendelike vergunning van FineMusicRadio)<o:p></o:p></span></span></p></div><p><span style="font-family: georgia;"> </span></p>Unknownnoreply@blogger.com